Forskaren ser borderline som neuropsykiatriskt tillstånd

– Det kan motarbeta idén som många ger uttryck för när det gäller den här gruppen; att det bara är att skärpa sig, säger forskaren Predrag Petrović.

De som bär på diagnosen borderline, eller instabil personlighetsstörning som den också kallas, lider ordentligt. Det centrala i tillståndet är en svårighet när det gäller att “reglera känslor”, alltså att kunna använda effektiva strategier för att hantera känslor som väller upp. I stället sveps man med i känslostormarna. Den här bristen gör att saker som av andra uppfattas som små, kan få stora proportioner. Många skadar sig själva för att hantera ångest, och så många som en av tio begår självmord.

Problemen visar sig ofta i relationer till andra. Att någon beter sig otrevligt mot en kan vara nog så jobbigt för de flesta, men för den som har borderline kan ett klumpigt ordval eller ett par himlande ögon tas som ett bevis på att omgivningen är fientligt inställd. Förutom det lidande som själva tillståndet innebär har personer med borderline inte alltid bemötts bra i vården. Det är inte ovanligt att omgivningen ser dem som bråkmakare eller manipulatörer.

– De ser ju helt friska ut, det ser inte ut att vara nåt fel på dem, och därför så tänker folk att det viljan som är felet. Men jag vill påstå att det inte är så enkelt, utan det handlar om ett handikapp. Det handlar om att inte kunna reglera sina känslor, säger Predrag Petrović.

Predrag Petrović är forskare i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han har nyss kommit ut med boken “Känslostormar”, där han med hjälp av ny hjärnforskning visar att borderline hänger tätt ihop med ett mer välbekant tillstånd: adhd. De båda diagnoserna liknar varandra på så sätt att båda två orsakas av en nedsättning i de delar av hjärnan som styr regleringsprocesser. För adhd handlar det om att reglera uppmärksamhet och för borderline om känslor.

– Idag är vi bra på att peka på att den ena delen inte fungerar vid adhd. Men jag försöker visa att det finns stöd för att borderline beror på en nedsättning i området för känsloreglering, säger han.

“Emotionell adhd”
De båda hjärnområdena sitter alldeles bredvid varandra, i de delar som kallas frontalloberna. Att borderline är relaterat till en biologisk nedsättning, precis som adhd, betyder enligt Predrag Petrović att även den borde klassas som ett neuropsykiatriskt tillstånd. Men det stannar inte där. Forskningen kan också förklara varför många med adhd har svårt att reglera sina känslor.

– Det finns en jättestor överlappning mellan tillstånden. Om du har den ena diagnosen är sannolikheten rätt hög att du ska ha även den andra. Men det är ännu vanligare att du inte har nog med symtom för att få den andra diagnosen, men ändå mycket mer symtom än medelsvensson. Har du adhd är sannolikheten stor att du har mer problem än genomsnittet när du reglerar känslor, säger han.

Predrag menar att det kan finnas fog för att börja se på de båda diagnoserna på ett nytt sätt. De är båda uttryck för nedsatt regleringsförmåga, men kan ta sig olika uttryck. Och eftersom det är vanligt att ha problem med både känslo- och emotionsreglering utan att uppfylla kriterierna för vare sig adhd eller borderline, använder Predrag Petrović termen “emotionell adhd”.

Mycket återstår innan medicinering
Eftersom medicinering med centralstimulantia har visat sig vara effektivt för att minska adhd-symtom, kan det vara lätt att dra slutsatsen att samma behandling borde kunna användas mot borderlinesymtom. Enligt Predrag Petrović finns det skäl att misstänka att det kan fungera, men är samtidigt noggrann med att poängtera att det än så länge bara är en hypotes. Det krävs mycket forskning innan för att ta reda på om det går att behandla borderline-patienter med medicin.

– Vi ska vara försiktiga med det. Det kan vara så att vissa av de andra personlighetsdimensionerna som är vanliga vid borderline gör det svårt eller farligt att medicinera. Men det är spekulationer från min sida, svaret är att vi inte vet ännu, säger han.

En del personer, “antibiologiskt sinnade” som Predrag Petrović uttrycker det, har varit kritiska mot att man försöker ge borderlineproblematiken biologiska orsaker. Men forskaren menar att reaktionerna från de som själva har diagnosen har sett annorlunda ut.

– Responsen från många som har sån här problematik är att de tycker det är jätteskönt. “Titta, äntligen något som gör att jag kan förstå varför det blir så här, och att andra kan förstå att det inte alltid är så himla lätt. Jag tror att en biologisk förklaringsmodell faktiskt ökar förståelsen för den här gruppen.