Nytt förbud mot diskriminering

Sedan 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det ska bidra till att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

– Vi har fått in drygt 200 anmälningar om bristande tillgänglighet hittills i år. 17 av dem är under utredning, och bland dem finns ärenden i skolvärlden och personer med till exempel adhd, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Han tillägger att många har uppmärksammat den nya lagen och att den har trätt i kraft, men de har ännu inte analyserat om vilka grupper som står för anmälningarna.

Gäller även skolor
Med bristande tillgänglighet menas att en myndighet inte vidtar tillräckliga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Det kan handla om att kunna delta på lektionerna i skolan, komma in i en butik eller tillgång till myndighetsinformation.

Tidigare har det funnits lagar, förordningar och föreskrifter för att samhället ska vara tillgängligt för alla, men det nya förbudet ska komplettera och stärka de lagar och regler som redan finns. Förut har diskrimineringslagens krav på tillgänglighet exempelvis endast omfattats av lokaler i högskolan, nu utökas kravet så att det även gäller förskolan, grundskolan, gymnasiet, högskolan och folkbildningen.

– Det har kommit in anmälningar om bristande tillgängligheten förut också, men då har vi inte haft möjlighet att gå vidare med anmälningen. Nu, i och med att det är skyddat i lagen, kan vi driva ärende vidare så långt som till domstol, säger Clas Lundstedt på DO.

Hjälp i vardagen
Enskilda personer har rätt att ställa krav på tillgänglighet inom bland annat restaurang, butik, utbildning, arbeta och hälso- och sjukvård.

Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att vidta åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för alla. Vilka åtgärder som är skäliga att kräva avgörs genom en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Hänsyn tas till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna hos verksamheten och hur varaktig relationen mellan personen och verksamheten är samt nyttan av en åtgärd.

Exempel på åtgärder är att man vid behov ska få ledsagning genom myndighetslokaler, hjälp att plocka och packa matvaror i en butik eller få en meny uppläst på en restaurang.

Man ska också kunna få möjlighet till en avskild plats för samtal vid en myndighetskontakt. I den fysiska miljön är ett exempel på åtgärder omplacering av starkt doftande produkter och utjämning av trösklar.

Förbudet gäller inte vid tillhandahållande av bostäder, företag med färre än 10 anställda som erbjuder varor och tjänster eller när en person på eget initiativ gör en förfrågan om arbete.