Nästa artikel

  • "Det är en snabbkurs i adhd för dem som hjälper personer med diagnosen att komma ut på eller stanna kvar på arbetsmarknaden", säger Katarina A. Sörngård.

  • Katarina A. Sörngård har arbetat som psykolog sedan början av 90-talet.

Kalender-metoden med prioriteringsstrategier, räkna baklänges-tricket och tips till arbetsgivare på handfasta anpassningar. Det är några saker som tas upp i den nya onlinekursen "Adhd i arbetslivet – konkreta strategier för en bättre arbetsdag". Special Nest har pratat med upphovsmakaren till utbildningen: psykologen Katarina A. Sörngård.

Special Nest har tidigare berättat om bokförlaget Natur & Kulturs nya koncept i form av onlinekurser som bygger på tidigare utgiven litteratur, däribland om neuropsykiatriska diagnoser. Intentionen är att med kurserna förmedla kunskap på ett flexibelt och lättillgängligt sätt till yrkesverksamma som möter personer med npf och som har knappt om tid. 2014 publicerades boken Adhd-hjälpen – för ett liv i balans. Den är skriven av psykologen Katarina A. Sörngård och presenterar konkreta strategier som bland annat kan användas för att organisera och planera vardagen – något som ofta är besvärligt för personer med diagnosen. Denna bok har nu omvandlats till en onlinekurs som går under namnet Adhd i arbetslivet och som primärt vänder sig till yrkesverksamma. Det kan vara SIUS-konsulenter, stödpersoner, arbetscoacher eller andra som ska hjälpa personer med adhd att få eller behålla ett jobb.

– Sammantaget tar alla moment i kursen ett par timmar. Det är som en snabbkurs i adhd för dem som hjälper personer med diagnosen att klara av att komma ut på eller stanna kvar på arbetsmarknaden, säger Katarina A. Sörngård till Special Nest.

 

Fokus på planering och organisation
I huvudsak ska kursen ge deltagaren kunskap om varför personer med adhd kan ha det kämpigt i arbetslivet och vilka konkreta strategier som kan underlätta vistelsen på arbetsmarknaden. Kursen är uppdelad i sex avsnitt och informationen förmedlas via text, bilder/illustrationer och korta föreläsningsklipp med Katarina A. Sörngård. I introduktionsmomentet får deltagaren bland annat lära sig vad adhd och de exekutiva funktionerna – som planering, organisation och genomförande – är för någonting. Övriga moment berättar om hur begränsningarna i de exekutiva funktionerna kan ta sig i uttryck och fokuserar på handfasta strategier som kan överbrygga samma begräsningar.  Ett avsnitt tar upp planering som ett sätt för att reducera stress och få kontroll i både privat- och arbetslivet – och detta konkret genom att använda en kalender och anteckningsbok med en att göra-lista.

– De flesta har när de vaknar på morgonen en viss uppfattning om vad dagen ska innehålla. Kanske inte i detalj men ungefär. För personer med adhd är dagen istället som ett oskrivet blad på grund av bristerna i de exekutiva funktionerna, exempelvis tidsuppfattning. Jag har insett att det är lätt att vara för abstrakt när man försöker hjälpa personer med adhd att få mer kontroll. En kalender och en anteckningsbok med en prioriteringslista gör det hela mer konkret och kan göra att personen får överblick.

Kan verkligen användandet av en kalender och anteckningsbok göra så stor skillnad?

– Ja, absolut! Lika lite som det är framgångsrikt för någon som saknar lokalsinne att orientera sig i en ny stad utan karta eller gps är det möjligt för någon utan tidsmedvetande att organisera livet utan kalenderverktyg. Med ett strukturerat användande av kalender upplever man kontroll. Det minskar stress och ångest. Man blir mer pålitlig, gör vad man åtagit sig, hamnar i färre konflikter och får balans i livet.

Ett annat avsnitt tar upp en räkna baklänges-metod för att underlätta tidsplaneringen och minska risken för att man ska komma för sent till jobbet eller viktiga möten. I korthet går metoden ut på att man kollar upp adressen, bryter ner resvägen i olika steg, funderar på vad man behöver ha med sig och beräknar tidsåtgången för respektive moment baklänges.

– Det är en bra metod att lära ut för att skapa mer medvetenhet kring tidsåtgången.

 

”Arbetsgivare bör ta ett ansvar”
Kursen tar också upp vad arbetsgivaren konkret kan göra för att underlätta arbetssituationen för personen med adhd – och därmed alltså vad SIUS-konsulenten, arbetscoachen eller stödpersonen kan uppmuntra arbetsplatsen att göra. En sådan åtgärd är täta och kontinuerliga möten där arbetsledaren ger återkoppling till individen om hur arbetet funkar.

– Många personer med adhd som jag har mött har haft svårt att upprätthålla motivationen över en längre tid, snarare tänker man mer kortsiktigt. Därför är återkommande återkopplingsmöten med hand/arbetsledaren viktiga, säger hon.

En annan sak som behandlas i kursen är justeringar i den fysiska miljön på arbetsplatsen, alltså att reducera yttre störningsfaktorer. Det allra bästa vore om personen fick sitta i ett eget rum eller mer avsides ifall arbetsplatsen är organiserat i ett kontorslandskap. Tillåtelse att använda hörlurar med bakgrundsmusik är bra, eftersom det kan hjälpa individen att utestänga påträngande ljud som kan störa koncentrationen och sluka mycket energi. Att gemensamt reducera ljudvolymen från telefoner är också ett bra knep. Även själva arbetssättet bör anpassas, exempelvis i form av att personen får fokusera och slutföra en uppgift åt gången. Dessa åtgärder är förmodligen gynnsamma för de flesta, men i synnerhet för dem med npf.

– Det låter basalt och självklart men sådana här saker har nästan helt frångåtts i dagens arbetsliv. Man förväntas göra flera uppgifter samtidigt och dessutom snabbt, vilket skapar stress hos många och gör att personer med adhd faller bort. Därför är det viktigt att poängtera att också arbetsgivaren bör ta ett ansvar, säger Katarina A. Sörngård.

Annons