Nästa artikel
Premium Barn till utlandsfödda föräldrar får adhd-diagnos hälften så ofta som barn med föräldrar som är födda i Sverige. Det visar statistik från Socialstyrelsen. För dessa barn kan en utebliven diagnos medföra stora negativa konsekvenser. "Svårigheterna i skolan kan bli ännu större, och det finns ökad risk för missbruk och kriminalitet om barnet inte klarar skolan på grund av sin adhd", säger barn- och ungdomspsykiatern MaiBritt Giacobini till Special Nest.
Förskrivningen av adhd-läkemedel har ökat sedan 2006. År 2020 hämtade 6,6 respektive 3,4 procent av alla pojkar och flickor i åldrarna 10–17 år ut minst ett adhd-läkemedel på recept. År 2017 var motsvarande siffror 5,6 respektive 2,6 procent. Eftersom alla inte påbörjar läkemedelsbehandling efter adhd-diagnos innebär detta att fler har diagnosen. Socialstyrelsen uppskattar att 4,5 procent av flickorna och nästan 9 procent av pojkarna i Sverige hade diagnosen 2020. Det förekomme
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Johanna Goa lanserar digital vägvisare för föräldrar till barn med npf
- "Önskar man kunde förstå vilken stor skillnad DBS kan göra vid OCD"
- Omvärldsspaning: Nya synsätt på autisters sociala förmågor
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Ny bok om differentierad undervisning och lektionsdesign
- “Att få vara sig själv är inte en lyx, det är livsviktigt”
- Vinnarklassen som läste tre timmar – per dag