Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem

Vårt nervsystem består av ett komplicerat nätverk, med små mellanrum mellan varje nervcell. Därför är vi fullständigt beroende av kroppens kemiska budbärare, signalsubstanserna, för att kunna fungera. Sättet att överföra information kan liknas vid flaskpost som hjälper cellerna att kommunicera, istället för att bara vara isolerade öar.

Så här fungerar det: En nervcell släpper iväg sina signalsubstanser, dessa tar sig över gapet för att fästa sig på särskilda mottagarmolekyler på närmaste nervcell, vars signalmolekyler i sin tur frisläpps och påverkar nästa nervcell i kedjan. På det sättet vandrar ständigt impulser till och från hjärnan, för att styra våra rörelser, känslor, tankar, matsmältningsorgan, lungor och hjärtan – ja, egentligen allt som gör oss till levande varelser.

Obalans leder till problem
När samspelet fungerar som det är tänkt mellan de olika signalsubstanserna i hjärnan så mår vi bra. Men ett obalanserat system leder till problem, alltifrån vaga olustkänslor till svåra sjukdomar. Dopamin är en av våra allra viktigaste signalsubstanser, och många moderna behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa strävar efter att få dessa system i bättre balans. ADHD-läkemedel ökar till exempel mängden av dopamin i hjärnan, medan antipsykotisk medicin verkar tvärtom, och blockerar effekten av dopamin.

Forskarna trodde länge att dopamin endast fungerade som förstadium till två andra signalsubstanser, noradrenalin och adrenalin. Men banbrytande svensk forskning ledd av Arvid Carlsson avslöjade att dopamin i sig själv är en viktig signalsubstans. Fynden ledde ända fram till ett Nobelpris, och banade väg för revolutionerande nya behandlingar mot bland annat Parkinsons sjukdom, depression och ångestsjukdom. Dopamin har nämligen stor betydelse både för den fysiska och psykiska hälsan, och påverkar till exempel beteende, intellektuella funktioner, viljestyrda rörelser, sömn, koncentration och inlärning. Och då pratar vi bara effekterna som rör hjärnan och nervsystemet, dopamin påverkar även njurar och hjärta.

Kemiskt ansvar för humöret
Dopamin bär också det kemiska ansvaret för vårt humör, eftersom det spelar en nyckelroll för att skapa känslor som vällust och motivation via vårt belöningssystem i hjärnan. Evolutionen har inte skapat detta belöningssystem för att göra våra liv mysigare. Det rör sig om ren överlevnad. Att ha sex, att äta, att röra på sig, att bibehålla kroppstemperaturen. Om vi mår bra av dessa basala aktiviteter ökar det helt krasst chansen för människosläktet att bestå. När dopaminet flödar från hjärnans belöningssystem stimuleras särskilda mottagarmolekyler på andra nervceller som får oss att njuta. Det gör att vi aktivt anstränger oss för att få uppleva den behagliga känslan igen. Hjärnan belönar oss också med en dos dopamin när vi har löst en svår uppgift.

Medaljens baksida är att belöningssystemet även kickar igång njutning som är skadlig i längden. Alkohol, nikotin och andra beroendeframkallande droger ger ofta en kraftig frisättning av dopamin, liksom spelmissbruk och mat som dryper av fett och socker.

Lägre aktivitet hos personer med adhd
Det har nu gått långt mer än femtio år sedan Arvid Carlssons stora upptäckt. Ända sedan dess har det forskats intensivt om dopamin och dess effekter. Det har bland annat lett till kunskap om att dopaminaktiviteten är lägre hos personer med adhd, vilket tros kunna förklara symtom som koncentrationssvårigheter och låg impulskontroll. Belöningssystemet hos en person med adhd verkar också sparka igång mycket fortare än hos andra, bara för att följas av snabbt sjunkande dopaminnivåer.

Idag vet vi också att de olika delarna av dopaminsystemet är tätt sammankopplade. Därför kan patientens humör påverkas när man egentligen försöker förbättra rörelseförmågan vid Parkinsons sjukdom, och på samma sätt kan psykiatriska mediciner ge biverkningar i form av ofrivilliga rörelser. Förhoppningsvis kan ny kunskap i framtiden leda till ännu bättre behandlingar med mindre oönskade effekter.

Det finns också många – mer eller mindre vetenskapligt underbyggda – råd för att ge det egna dopaminsystem en positiv boost på egen hand. Som att minnesträna, motionera, meditera samt minska på fettet i kosten till förmån för magert protein, tips som garanterat är utan biverkningar, åtminstone i lagom mängd.