”Förstå det repetitiva frågandets funktion”

– Det finns tre vanliga funktioner hos repetitiva frågor. Att barnet vill ha information, vill ha uppmärksamhet eller vill undvika något tråkigt eller obehagligt, säger Dag Strömberg. Han syftar på det upprepade frågande som barn med autism ibland kan fastna i och som kan bli problematiskt för både barnet och omgivningen.  

Dag Strömberg, logoped och beteendeanalytiker, arbetar som metodstödjare på Autismcenter för små barn och sakkunnig på Autismforum. Han menar att det kan vara viktigt att hjälpa barn som stannar kvar i ett repetitivt beteende eftersom det kan hindra inlärning och utveckling. Den som ofta fokuserar på att ställa samma fråga om och om igen är inte mottaglig för att ta till sig undervisning eller annan information. Man kan också uppfattas som avvikande. Det kan bli svårt att få och behålla kompisar.

Kartläggning
För att förstå vad frågandet beror på behövs en kartläggning och beteendeanalys, enligt Dag Strömberg. Man vill veta när och var frågorna förekommer och vad det är som gör att de fortsätter, vad brukar de leda till, hur reagerar andra? Ibland krävs professionell hjälp.

– Men man kan komma långt bara genom att fråga sig när och varför barnet upprepar den här frågan. Vet barnet inte svaret? Eller vill bara inleda ett samtal men vet inte hur man gör? Eller kommer frågorna alltid just när man ska göra något som barnet inte tycker om? Då kan de bli ett sätt att undvika eller fördröja det tråkiga.

Om barnet frågar för att få information är det enligt Dag Strömberg bra att bara svara en gång. Gärna samtidigt som man visar en bild. För många barn är det lättare att minnas en bild än enbart talat språk.  Och ibland kan man ge svaret redan innan frågan har ställts, så minskar behovet av att fråga.

– Att visa bild på vem som ska hämta i förskolan är ett exempel. Idag är det pappa, imorgon mamma men på fredag är det farmor. Med hjälp av bilder kan man tydliggöra rutiner men också förändringar.

Uppmärksamhet eller undvikande
Barn som upprepar samma frågor för att få uppmärksamhet, alltså frågar om sådant de redan vet, kanske behöver mer tid med föräldern.

– En lekstund tillsammans innan maten ska lagas kan minska behovet av uppmärksamhet just när matlagningen pågår, säger Dag Strömberg.

Han menar att det också kan bero på att barnet saknar andra sätt att starta ett samtal på. – I så fall kan man träna på det, till exempel genom att skriva upp andra frågor och repliker och öva på dem tillsammans. Det finns en metod som kallas videomodellering: att visa film, som barnet sedan får härma.

Sociala berättelser är ett annat sätt att lära sig hur man tar kontakt med andra.

– Det kan också vara bra att försöka utvidga barnets intressen, så att det finns fler samtalsämnen. För ett barn som älskar tåg, kan man också börja prata om bussar och bilar och vad man kan göra med dem.

Den tredje funktionen hos repetitiva frågor är när de leder till att barnet undviker eller fördröjer något, som exempelvis att klä på sig och gå ut.

– Då behöver man fundera över om det är något vi kan förändra. Handlar det om ett klädesplagg barnet inte vill ha på sig? Kan vi byta mössa? Är det svårt eller tråkigt att vara utomhus, vet barnet inte vad man kan leka med? Det kan vara effektivt att på olika sätt förenkla situationen.

Med förenkla situationen menar Dag Strömberg att sänka kravnivån.

Rätt att uttrycka sig
– Samtidigt har ju alla barn rätt att uttrycka sig, säger Dag Strömberg. Att försöka hindra någon att prata kan lätt bli fel. Det brukar vara bättre att fokusera på vad barnet ska säga eller göra i stället. Ett barn som använder repetitiva frågor för att protestera kan behöva lära sig andra sätt att säga nej eller jag vill inte.

Oavsett vilken funktion frågandet har är det viktigt att alla i omgivningen bemöter beteendet på liknande sätt, enligt Dag Strömberg eftersom det annars finns risk att det fortsätter.

– Sedan gäller det att ha tålamod i förändringsprocesser, och komma ihåg att ge mycket positiv uppmärksamhet när barnet gör något annat än att upprepa samma fråga.