När Skolverket undersökte förekomsten av kränkande behandling och diskriminering i skolan framkom att det är i omklädningsrum, korridorer, skolgårdar och matsalar som elever är särskilt utsatta för trakasserier. Alltså utanför lektionstid, på platser där vuxna inte alltid har insyn.
Hugo Wester är undervisningsråd på Skolverket och jobbar med frågor som rör skolans värdegrundsarbete. Han bekräftar att omklädningsrum är en plats där det kan ske många kränkningar.
– Det är på många sätt en speciell miljö. Till exempel det här att man ska byta om och duscha tillsammans med andra. Man kanske är i en period i livet när det händer många saker med kroppen och det finns massor av föreställning om vad som är normalt och inte. Man är helt enkelt mycket sårbar i ett omklädningsrum, säger han till Skolvärlden.
En lösning som tas upp i Skolverkets allmänna råd är ökad vuxennärvaro.
Men att gå in i omklädningsrum kan vara känsligt för lärare. Marie Öhman forskar om idrottslärare och är biträdande professor i idrott med didaktisk inriktning vid Örebro universitet. I hennes forskning framkommer att många manliga lärare aldrig skulle gå in i flickors omklädningsrum av rädsla för att bli anmält för sexuella trakasserier.
– Det får aldrig bli ett skäl till att skolan avsäger sig sitt ansvar. Har man sett att det finns ett problem måste man göra något åt det, säger Hugo Wester.
Han betonar att det är elevernas arbetsmiljö det gäller, och att de dessutom måste vara där eftersom vi har skolplikt i Sverige. Han menar att man måste ta med eleverna, och kanske även föräldrarna, i diskussionen hur det ska lösas.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Snart kommer ”krafttag” för bättre studiero i skolan
- Stor succé för npf-guide från Stendahls bil: "Jättehedrande"
- Hon slutade med adhd-medicin: ”Jag har fått bråka med psykiatrin”
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Så fungerar adhd-medicin
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer