Tvångsåtgärder som fastspänning och tvångsmedicinering inom psykiatriska vården motiveras ofta med att det saknas alternativ och anses vara särskilt vanligt när det gäller unga kvinnors självskadebeteende.
Men nu har universitetsadjunkt Git-Marie Ejneborn-Looi genom sin forskning vid Luleå tekniska universitet kommit fram till att ökad tillit mellan personal och vårdtagare, förebyggande samarbeten samt att patienternas behov blir tillgodosedda kan minska behoven av tvångsåtgärder för patienter.
Git-Marie Ejneborn-Looi har själv arbetat inom vården menar i sin forskning att tvångsåtgärderna snarare kan vara kontraproduktiva och skapa en distans till vårdtagaren som förvärrar tillståndet. Hon efterlyser därför ökade möjligheter för personalen att utveckla sin reflektionsförmåga:
– Reflektion är det verktyg som personalen behöver för att utvecklas som individ. För detta krävs att vårdarna får stöd i att utveckla sin reflektionsförmåga, har kunskap och får ta eget ansvar för varje situation och därigenom bygga upp en tillit till sitt eget kunnande, säger Git-Marie Ejneborn-Looi till ltu.se
Forskningsstudien bedrevs genom kvalitativa studier av 19 personers nedskrivna berättelser från när de vårdats för självskadebeteende samt 14 loggböcker skrivna av sjuksköterskestudenter och fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 26 personer inom den psykiatriska vården; bland annat skötare, sjuksköterskor, läkare och enhetschefer.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Björn Rudmans bästa tips för att hantera stress vid adhd
- Unika planer på ny mottagning för autism och självskadebeteende
- Så ges bättre stöd vid kognitiva svårigheter – 5 tips ur bok om PFA
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Så här funkar WISC-testet
- Biologisk klocka även för män
- 10 saker varje barn med autism önskar att du visste