Enklare tvångsomhänderta barn med NPF i framtiden

Samuel har diagnoserna adhd och Aspergers syndrom. Enligt AnnSophie var det på grund av de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna som sonen inte mäktade med att gå i skolan.

– Det var två oberoende läkare som sa att han förmodligen blivit utbränd. Det går åt så mycket energi för ett barn med adhd och Aspergers om inte skolmiljön är anpassad.

Samuel beviljades hemundervisning ett par timmar i veckan, och försökte med föräldrarnas hjälp så småningom komma tillbaka till skolan. Men efter bara en lektion tog det stopp igen. Skolmiljön var för jobbig.

– Han gick en lektion, sen sa han att det här kommer jag aldrig palla, jag dör hellre, berättar AnnSophie.

Hemundervisningen fortsatte, nu i mindre omfattning. Pedagogerna var duktiga, men insatsen var för liten för att lösa hela behovet av undervisning. Så, under ett möte med skolans rektor kom ett uppskakande besked: skolan skulle göra en anmälan till socialtjänsten för att Samuel inte kom iväg till skolan.

– Det blev en jättestor oro för att de skulle ta honom ifrån oss. Det var det de pratade om. Jag blev panikslagen och visste inte vad jag skulle ta mig till för att det inte skulle bli så. Och samtidigt blev jag otroligt ledsen och kränkt. Att inte bli trodd när man faktiskt gjort allt man kunnat och det inte är tillräckligt. Jag ville bara ställa mig på torget och skrika “förstår ni ingenting?!”, berättar AnnSophie.

Hotet om ett tvångsomhändertagande hängde över familjen under flera veckor. Lyckligtvis såg socialtjänsten att Samuels problematik var relaterad till hans funktionsnedsättning, och att inget skulle bli bättre av att han togs ifrån sin familj och placerades någon annanstans.

Kritiserat lagförslag
För ett barn som hamnat i det som kallas för “socialt nedbrytande beteende” kan det ibland vara nödvändigt att byta miljö för att hamna på rätt köl. Om inte föräldrarna går med på det krävs ett beslut enligt lagen om vård av unga, LVU. Barnet kan då bli omhändertaget av socialtjänsten och placerad i ett annat hem.

Lagen ska nu ändras. Under 2017 är det tänkt att en ny, uppdaterad LVU ska sjösättas. Flera av de organisationer som Special Nest har pratat med menar att lagförslaget innehåller allvarliga brister, som kommer göra att göra det alltför lätt att omhänderta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Man öppnar dörren för att tvångsomhänderta väldigt många barn med funktionsnedsättning, säger Hanna Jarvad, jurist på Autism- och Aspergerförbundet.

Hanna Jarvad menar att lagtexten ger ordentigt svängrum till tvångsomhändertaganden av en stor mängd barn.

– Det kommer inte gälla en handfull barn. Risken är att det kommer handla om många. Som man uttrycker det i förarbetena så är till exempel en omfattande skolfrånvaro ett socialt nedbrytande beteende. Vi vet att många barn med autism har en hög skolfrånvaro, säger hon.

Problemet är enligt Hanna Jarvad att den nya lagen inte tar hänsyn till vad som orsakar ett beteende. Att inte komma iväg till skolan kan exempelvis bero på att barnet hamnat i fel social sammanhang. Då kan tvångsvård vara nödvändigt för att hjälpa barnet att komma till rätta med problemen. Men om orsaken till skolfrånvaron är en funktionsnedsättning gäller inte samma sak.

– Grunden för tvångsvården är att barnet ska komma till rätta med beteendet genom att placeras på hvb eller familjehem. Men om beteendet beror på autism går det inte att behandla på det sättet. Det som behövs är stödinsatser och anpassningar. Barnet kan inte bli av med sin autism, säger Hanna Jarvad.

Även riksförbundet Attention är kritiska till lagförslaget. Risken är inte enbart att fler barn med NPF kan tvångsomhändertas, utan också att omhändertagandena kan bli långvariga.

– Som lagen är skriven nu så ska man skrivas ut när det socialt nedbrytande beteendet inte längre finns. Men om beteendet beror på en funktionsnedsättning kan man kanske aldrig bli av med det. Och då uppstår problemet att man kanske inte kan skrivas ut, säger Anna Norrman, kanslichef på Attention.

Både Autism- och Aspergerförbundet och Attention påpekar via sina talespersoner att lagförslaget i stora drag är bra, och att tvångsomhändertagande är ett verktyg som ibland kan behövas för att hjälpa barn.

– Det är inte så att vi tror att alla omhändertaganden är orättvisa. Men vi vill samtidigt inte öppna upp för att det ska bli lättare för socialtjänsten att omhänderta de här barnen, säger Anna Norrman.

Vill att andra ska slippa LVU-hotet
AnnSophie Forsell Öhrn sitter idag i styrelsen för “Kung över livet”, en förening för föräldrar till barn med NPF-diagnoser. För AnnSophie och resten av föreningen är det viktigt att se till att andra föräldrar slipper gå igenom hotet om att få sina barn tvångsomhändertagna när det inte är befogat. “Kung till livet” är kritiska till lagförslaget och bland annat startat en namninsamling för att få till en ändring.

– Vi som sitter i styrelsen har skapligt stora barn. Men de som kommer efter oss ska inte behöva gå igenom samma skit som vi gjort, säger hon.

Samuel går i skolan igen. Han kommer bli klar med sin skolgång ett par år senare än de flesta andra barn. Men i sammanhanget menar AnnSophie att det inte spelar någon roll.

– Nu är han redo att läsa. Han ser en mening med det och kan han motivera sig. Han tycker fortfarande att det är jättejobbigt, det tar otroligt mycket av hans energi, men ändå fixar han det. Och vad spelar det för roll om han får grundskolebetyg när han 17 i stället för när han är 14?