Förbud mot adhdmedicin hos KRIS

Föreningen KRIS, Kriminellas revansch i samhället, bildades 1997 av personer som tidigare haft problem med missbruk och kriminalitet. Tanken med organisationen är att medlemmarna ska hjälpa varandra att leva laglydigt. De flesta av de 5000 medlemmarna har själva haft problem, men det finns också 900 stödmedlemmar, bland annat kungaparet.

Verksamheten finansieras till största delen genom skattemedel. Bland annat bidrar kommunerna till verksamheten, som finns på 18 platser i landet. De som är anställda av organisationen kan få statliga lönebidrag.

För att få delta i KRIS olika aktiviteter krävs att man är drogfri. Föreningen har en lista på medel som medlemmarna inte får ta. I deras stadgar står att förbudet gäller “även om medlemmen fått medlet utskrivet av läkare”.

På listan finns, förutom alkohol, kokain och heroin, också vanliga mediciner mot adhd. Det handlar om en grupp läkemedel som kallas centralstimulantia. Dessa fungerar genom att de aktiverar hjärnans frontallober, som är inblandade i förmågan att koncentrera oss och hindra våra impulser. Det är just dessa funktioner som brukar fungerar sämre hos personer med adhd.

Adhd vanligt på fängelser
Ett barn som har svårt att koncentrera sig och hindra sina impulser får lätt problem i skolan och hamnar ofta i konflikter. I takt med att barnet blir äldre kan svårigheterna visa sig på ett annat sätt. En vuxen person med dålig impulskontroll löper stor risk att utföra brott. I svenska fängelser är personer med adhd kraftigt överrepresenterade, upp till 40 procent beräknas uppfylla adhd-kriterierna, jämfört med ungefär fem procent bland resten av befolkningen.

Det finns flera anledningar till att centralstimulerande läkemedel mötts med skepsis. En är att det den aktiva substansen (metylfenidat) fungerar på ett sätt som liknar den olagliga drogen amfetamin. Det har funnits en oro för att medicinen ska bli en inkörsport till narkotikaanvändning.

I dagsläget finns inget vetenskapligt stöd för hypotesen. Snarare visar forskningen att de barn som får medicinsk behandling för sin adhd löper mindre risk att hamna i missbruk när de blir äldre. Doserna är så små att den som tar medicinen normalt inte upplever ett rus, men det finns exempel på att läkemedlen hamnat på svarta marknaden och på olika kreativa sätt använts som narkotika. Av den anledningen är centralstimulerande läkemedel narkotikaklassade, precis som vissa sömnmedel och smärtstillande mediciner.

Medicin ger fyrtio procent lägre risk för brott
Vilken effekt har då adhd-medicinering på kriminalitet? En som forskat på frågan är Henrik Larsson, docent vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska insitutet. I en studie från 2013, undersökte han och hans forskarlag data från 25 000 personer med adhd för att se hur medicinering påverkade deras brottslighet. Den viktigaste slutsatsen av studien var att det fanns ett kraftigt samband mellan medicinering och brottslighet. Under perioder då deltagarna fick medicin mot sin adhd var sannolikheten att de skulle bryta mot lagen 30 till 40 procent lägre än annars.

Henrik Larsson är kritisk mot att KRIS inte tillåter medlemmar att medicinera mot sin adhd. Han menar att det är tydligt att medicineringen har positiva effekter och ställer sig undrande till vad KRIS baserar sitt beslut på och jämför med hur andra organisationer fungerar.

– Jag tycker att det är konstigt att man har en sådan princip om den inte är evidensbaserad. De flesta myndigheter och vårdgivare strävar efter att fatta beslut om behandlingar baserat på kunskapsläget. Man börjar med frågan: vad vet vi om adhd-medicinering?

– Och här verkar man inte ha gjort så?
– Min uppfattning är att ifall man bara har en princip, “nej, man ska inte ge adhd-läkemedel” och sen inte kan förklara varför annat än att hänvisa till principen, så känns det inte riktigt bra, säger Henrik Larsson.

"inga jävla mediciner"
Hur motiverar då KRIS själva sitt beslut att inte tillåta medlemmar som medicinerar mot adhd? Efter flera veckor av obesvarade mejl får Special Nest till slut tag på förbundsordförande Christer Karlsson. Han var en av dem som var med och grundade organisationen 1997, och har själv en adhd-diagnos. Han får frågan om hur KRIS medicinpolicy ser ut.

– Vi har alltid haft samma inställning, inga jävla mediciner.

– Tack, då vet jag. Det här skulle jag vilja fråga dig lite mer om…
– Men jag har ju sagt det nu, det får du nöja dig med, säger Christer Karlsson och lägger på luren.

Trots flera ytterligare försök att kontakta KRIS får Special Nest inte ett svar på hur de motiverar policyn, och om de funderat kring eventuella konsekvenser för den som försöker komma ur sin kriminalitet. Men enligt Henrik Larsson kan den innebära att personer avstår från läkemedelsbehandling som de har ett stort behov av.

– Kan det leda till att folk får en sämre chans att komma ur sin kriminalitet, ifall de blir uteslutna?
– Ja, baserat på vår studie som visar att personer med adhd som får läkemedelsbehandling minskar risken att hamna i kriminalitet. Det är tydligt att det just för den här gruppen personer kan finnas fördelar med behandling, säger Henrik Larsson.