Försvarsmakten öppnar för personer med ”lindrig” adhd

2017 blev värnplikten obligatorisk igen. Året man fyller 18 år påbörjas processen genom det så kallade mönstringsunderlaget, som är ett digitalt frågeformulär, där det bland annat har funnits en ja- eller nejfråga om diagnoserna adhd och autism. Om man tidigare uppgav att man hade någon av diagnoserna blev man automatiskt bortsållad, men nu står dörren på glänt.

Bara ”lindrig adhd” potentiellt välkommet
Bollen kom i rullning sommaren 2021. Diskrimineringsombudsmannen (DO) fastslog att det är diskriminering av Försvarsmakten att automatiskt gallra bort personer med adhd och autism, vilket Special Nest rapporterade om här.

– Eftersom det inte kan uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO att det strider mot diskrimineringslagen med en automatisk uteslutning av dessa personer – även om det senare i prövningen skulle visa sig att de ändå inte uppnår ställda krav för tjänstgöring, har diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius sagt.

En justering kom snabbt, adhd blev inte en automatiskt diskvalificerande diagnos – men det öppnade inte dörren till hela prövningen, vilket är ett måste för att bli antagen till militär grundutbildning. Under våren 2022 har Försvarsmaktens regelverk ändrats, personer med adhd kan nu genomföra hela prövningen. Dock under en förutsättning.

– Funktionsnedsättningen adhd delas in i tre svårighetsgrader: lindrig, medelsvår och svår. De med den lindriga formen och som inte behöver medicinering kommer inte längre att uteslutas med automatik, säger Markus Karumo, stabsläkare vid generalläkaravdelningen.

I det digitala frågeformuläret ställs följdfrågor. Så kallad ”lindrig adhd” innebär att personen med diagnosen inte har behövt stödåtgärder under de senaste tre åren, det vill säga ingen medicinering och inga behandlingskontakter med sjukvården, eller andra stödåtgärder. Ett sanningsenligt nej på den frågan kan göra personen aktuell för mönstring.

Handlar om att ”välja ut de bästa lämpade”
Plikt- och prövningsverket ansvarar för antagningen både till polisutbildningar och till försvarsutbildningar. Förra året slopades npf-spärren till polisutbildningen och nu finns möjlighet att bli prövad individuellt. Men när det gäller försvaret är de flesta personerna med npf-diagnoser fortsatt utestängda. Försvarsmakten hänvisar till pliktlagen.

”Det handlar inte om att klara en värnplikt, det handlar om att välja ut de som vi tror bäst lämpar sig för att möta krigets krav under en lång tid. Urvalet är också nödvändigt för att skydda de individer som inte har rätt förutsättningar”, skriver Försvarsmaktens kommunikationsavdelning i ett mejl till Special Nest.

Förra året skickades mönstringsunderlaget till nästan 100 000 ungdomar födda 2002. Ungefär 3 000 personer gjorde en egen ansökan. Plikt- och prövningsverket valde ut cirka 17 000 personer till mönstring och prövning.

Han stämmer Försvarsmakten – igen
En av de som drabbas av bestämmelserna är 24-åriga Erik Fenn, som har diagnosen Aspergers syndrom och som är sjukvårdare inom hemvärnet sedan många år tillbaka. Han hade hoppats på att en individuell prövning skulle kunna vara hans väg in till lumpen, men fick ett nej. Nu har Erik Fenn stämt Försvarsmakten för diskriminering, för andra gången. Han stämning från 2020 ledde till en diskrimineringsersättning på 20 000 kronor. Han menar att det inte handlar om pengarna, det är att diskrimineras från drömkarriären som stör honom. Förra årets besked från DO hade gett honom hopp.

– Jag tycker att det är väldigt förvirrande, för jag hade trott att de skulle göra en individuell prövning av sökande. Försvarsmaktens chefsläkare har ju till och med uppmanat mig att söka dispens. [...] Man väljer ändå att exkludera hela gruppen för att göra det enkelt för sig, sa Erik Fenn till TV4.

Stabsläkaren Markus Karumo förklarar hur Försvarsmakten har tänkt:

– I dag saknar vi militära krigsbefattningar för personer som har så mycket besvär inom autismspektrat att de har fått en diagnos. Därför finns det ingen anledning att utbilda heller, sa han till P4 Värmland.

Fler behöver göra värnplikt, enligt politiker
Personer med adhd- eller autismdiagnos utgör en betydande och växande del av befolkningen. Samtidigt har statsministern Magdalena Andersson (S) sagt att fler unga på sikt kommer behöva ställa in sig på att göra värnplikt, som följd av det förändrade säkerhetsläget i Europa. DO uppmanar personer som känner sig diskriminerade att göra en anmälan, då kan ytterligare granskningar av Plikt- och prövningsverket bli aktuella. Försvarsmaktens pressavdelning skriver till Special Nest att berörda tills vidare kan bidra till försvaret på andra sätt.

”Det finns flera sätt att engagera sig i Försvarsmakten där man med funktionsnedsättningar kan fungera mycket väl och bidra till försvaret av Sverige. Vill man arbeta i Försvarsmakten så går det också bra att söka civila tjänster som inte kräver att man har gjort värnplikten.”