Nästa artikel
-
"Man ska komma ihåg att den här svårighetsgraderingen inte är validerad på ett systematiskt vetenskapligt sätt", säger Sven Bölte.
Premium I spåren av ökningen av antalet autismdiagnoser har det uppstått en debatt om heterogeniteten och bredden inom spektrumet. Samtidigt tenderar den nuvarande graderingen av autism i olika stödnivåer att inte framkomma i media, forskning eller samhällsdebatten. Vad är bakgrunden till denna gradering, varför nämns den inte oftare och kan den kanske bidra till färre missförstånd och mer precision i diskussioner om autism? Special Nest har frågat professorn Sven Bölte.
Först en liten bakgrund. När diagnosmanualen DSM-5 utkom 2013 skedde än en gång omvälvande förändringar på autismområdet, i och med att flera tidiga diagnoser – däribland ”autistiskt syndrom” och ”Aspergers syndrom” – bakades ihop till en enda övergripande diagnos: autismspektrumtillstånd. Ett huvudskäl var att de tidigare diagnoserna ansågs ha för mycket gemensamt för att förbli separata. Antalet autismdiagnoser har ökat stadigt de senaste åren och idag, cirka 13
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Lifehacks som kan göra vardagen lättare för unga vuxna med autism
- Vincent Rankila om ARFID: ”Jag vill äga titeln kräsen själv”
- Föreläser för att lyfta vuxnas ansvar vid problematisk frånvaro
- Så kan elevernas skrivlust väckas
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer
- Svagbegåvade elever hamnar mellan stolarna