– Vi vet idag att hjärnan är plastisk. Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Det är samma sak med träning av till exempel sociala förmågor. Tränar vi dem intensivt så blir vi bättre.
Kristina Bähr är barnläkare och har under flera år arbetet som skolläkare. Hon arbetar med en helhetssyn på hjärnan med fokus på dess förmåga och begränsning.
Kan lära nya förmågor
Förr trodde man att man föddes med en viss intelligensnivå och ett antal förmågor, som man sedan fick leva med. Man var dum eller smart. Idag vet man att det går att träna upp hjärnan.
– Tekniken har hjälpt oss att mäta direkta effekter i hjärnan när vi tränar den. Hjärnan lär sig, säger Kristina. Samhället ställer högre och högre krav på förmågor, medvetande och helhetstänk. Tränar vi kan vi erövra kompetenser och förmågor som vi inte hade tidigare.
Det gäller även barn med en funktionsnedsättning och barn som är rent kognitivt svaga.
– Har man svårt med kognitiva förmågor kan det vara svårare, men jag menar ändå att allt är träningsbart. Barn som ligger i gränslandet mellan kognitiv funktionsnedsättning och inte, de som brukar kallas svagbegåvade, kan komma mycket längre med rätt anpassning och träning. Alla människors hjärnor är inställda på att lära sig nytt. Vi är anpassningsbara, det är hela vitsen med plasticitet, säger hon.
Närvaro och fokus
Kristina Bähr poängterar att det krävs ansträngning och att det är jobbigt att lära sig.
– Är det inte är jobbigt så lär man sig inte, då jobbar man bara på autopilot och har inte aktiverat sitt tänkande i pannloben. När det är ansträngande lär du dig, säger Kristina.
Och så måste man ha fokus.
– Det kan ta 40 minuter att göra en uppgift, istället för 4 timmar, om man är fokuserad på det man gör. Det sämsta man kan utsätta hjärnan för är multitasking, att pratat i telefonen samtidigt som man ser på tv och skriver ett mejl. Man behöver närvaro och fokus för att lära sig, säger hon.
Kristina Bähr menar att det går åt så mycket energi i fokusväxlingarna, vid det hon kallar multitasking, att hjärnan stänger av och vi tappar information.
– Lärande bygger på att vi kan följa en gång under en tankeserie. Det är viktigare med sammanhang än detaljer.
Däremot är det positivt för hjärnan att testa nya saker.
– Allt som vi utsätter vår hjärna för som är nytt skapar tillväxt. Jag hävdar med bestämdhet att man ska lära sig något nytt hela tiden. Ett nytt språk, ta en ny väg till jobbet. Mest bara för att ställa till det för hjärnan så den får jobba lite.
Aktiva lärare lär ut bättre
Ju mer aktiva vi är i lärprocesser, desto mer växande blir vår hjärna. Därför, menar Kristina Bähr, att lärare har en stor påverkan på barns inlärning.
– Varför fastnar barn så lätt vid spel? För att de ger positiv stimuli och levlar upp. Vi måste använda den kunskapen i skolan. Läraren kan showa lite när som helst, busa för att förstärka inlärningen. Det är viktigt att ta in leken i lärandet, det går att göra även med struktur.
Det är också viktigt att inse att alla människor mognar olika snabbt, menar Kristina Bähr.
– Vi har olika biologiska förutsättningar med oss, och olika delar mognar olika snabbt. Därmed inte sagt att man inte kan lära sig något inom ett område, men man kan behöva träna mer.
Hon menar att lärare behöver tänka om för att utmana elevers hjärnor och ge stimulerande uppgifter och läxor.
– Läxor blir meningslösa om det bara är ett rabblande. Man behöver stretcha hjärnan och tvinga fram det logiska tänkandet genom frågor som ”på vilket sätt kan du använda de här engelska orden?” eller ”vad skulle kunna hända om vi inte hade demokrati?” Man måste skapa en mening och ett varför.
Föräldrar måste också fokusera
Föräldrar behöver också vara förebilder, menar Kristina Bähr.
– Har vi en sjuåring hemma som behöver hjälp med läxan så behöver vi leva som vi lär. Lägg bort telefonen och fokusera på dialogen eller aktiviteten med barnet. Det är viktigt att vi hjälper barnet att skapa rutiner för fokus från början. Det förbättrar lärprocessen.
Kristina Bähr säger att hon önskar att föräldrar generellt var bättre på att lägga bort sin telefon, Ipad och dator när de umgås med sina barn.
– Jag är rädd att vi kommer att få allt fler barn i framtiden som har svårt med anknytning då vi inte har fokus och ögonkontakt med barnet. Det sociala samspelet behöver ögonkontakt och fokus för att utvecklas.
Populärt innehåll idag
- Idol-finalisten Margaux Flavet hyllas för sin öppenhet om autism
- Hon slutade med adhd-medicin: ”Jag har fått bråka med psykiatrin”
- Rustar unga vuxna med npf för arbetslivet: ”Ganska hoppfull på sikt”
- Här ges distansundervisning som särskilt stöd: ”Måste ha rimliga förväntningar och inte tro att detta kommer att lösa allt”
- Så här funkar WISC-testet
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Pandas – en autoimmun sjukdom med neuropsykiatriska symtom