Nästa artikel

  • "Det kan vara så att saker behöver göras tydligare under KBT-behandlingen. Mer tydlighet och struktur kan skapas med visuella hjälpmedel istället för det skrivna eller talade ordet. Det skulle kunna underlätta för personer med autism under behandlingen", säger Christian Rück.

Genetiska riskpoäng för autism kopplas till lägre effekt vid KBT

Premium Personer med högre genetiska riskpoäng för autism svarar sämre på KBT-terapi mot depression. Det visar en ny studie från Karolinska institutet. Special Nest har intervjuat en av forskarna bakom studien: Christian Rück, lektor i psykiatri.

Kognitiv beteendeterapi är ett samlingsnamn för olika terapiformer där patienten tränar upp nya beteenden och tankemönster för att komma till bukt med olika psykologiska problem. Till exempel finns KBT med som rekommenderad behandlingsform för vissa typer av depression och ångestsyndrom i Socialstyrelsens riktlinjer Vård vid depression och ångestsyndrom. Nu har en grupp forskare vid Karolinska institutet i Stockholm undersökt hur genetiska faktorer påverkar effekten av KBT hos 894 pe

Premium - tillgängligt för prenumeranter

Teckna prenumeration
2019-01-04 03:00
Text: 
Tomas Nilsson
Bild: 
Shutterstock
Kategorier: 
Forskning
Forskning

Liknande innehåll

  1. Självupplevd fulhet kan botas med internet-KBT
  2. KBT-behandling över nätet
  3. OCD-behandling online
  4. Motiverande samtal kan förstärka KBT
  5. ”En allmänmänsklig oro som har gått till överdrift”
  6. Bästsäljande bok om bakterier och psykisk hälsa ifrågasätts
  7. ”Förvånande att så få erbjuds genetisk utredning vid autism”
Annons

Populärt innehåll idag

  1. Behandling med bumetanid kan vara fördelaktig för vissa barn med autism – enligt unik svensk studie: "Ett värdefullt framsteg"
  2. Nytt vårdstöd ska korta adhd-kön till vuxenpsykiatrin
  3. Imvi Labs vill förbättra ögonens läsförmåga med VR-teknik
  4. Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
  5. Så här funkar WISC-testet
  6. Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
  7. Ny forskning om svårbedömda grupparbeten – kan blyghet tolkas som okunskap?