Självupplevd fulhet kan botas med internet-KBT

Ungefär två procent av Sveriges befolkning drabbas av självupplevd fulhet, dysmorfofobi eller kroppslig dysmorfofobisk störning (BDD). De som utvecklar tillståndet har en stark uppfattning om att något är fel med deras utseende, trots att de ser normala ut.

Det leder ofta till en extrem utseendefixering med tvångsmässiga ritualer som följd. Många isolerar sig och tillståndet kan bli så svårt att det inte går att leva ett normalt liv. Hittills har väldigt lite hjälp funnits att få.

– Kunskapen om dysmorfofobi är väldigt bristfällig inom sjukvården. Det finns hela delar av Sverige där man inte vet särskilt mycket alls, säger Christian Rück, docent och överläkare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet (KI).

Unik studie på dysmorfofobi
Christian Rück har lett studien, som är den första ”randomiserade behandlingsstudien” som gjorts på personer med BDD. ”Randomiserad” innebär att de deltagande patienterna blev slumpmässigt uppdelade i två grupper. Hälften fick den nya KBT-behandlingen, som forskare på KI utvecklat, och den andra hälften fick stödsamtal online.

Resultaten visade att internet-KBT var mer effektivt än stödsamtal, samt att behandlingseffekten av internet-KBT var fullt jämförbar med den som uppnås vid traditionell KBT.

– Många personer med dysmorfofobi vågar inte söka vård på grund av rädsla för att uppfattas som ytliga eller för att inte bli tagna på allvar. Flertalet av deltagarna i studien uttryckte att det var möjligheten att kunna göra behandlingen på internet som var det som gjorde att de sökte vård över huvud taget, säger Christian Rück.

Var tredje blev helt botad
Totalt deltog 94 personer i studien. Många hade varit sjuka i flera år och haft tidigare kontakter med sjukvården. Var femte deltagare hade gjort mellan en och sex plastikoperationer för att komma tillrätta med det som de upplever är fel med sitt utseende.

Efter tolv veckors behandling hade var tredje patient blivit helt botad. Hälften hade minskat sina symtom avsevärt. Enligt Christian Rück och hans forskarkollegor ökade behandlingen också livskvaliteten för deltagarna och minskade depressiva symtom.

Stöd för att bryta mönster
Den internetbaserade behandlingen är en helt ny typ av KBT-behandling, inriktad på just patientgruppen med dysmorfofobi. En viktig del av behandlingen är information, att patienterna får lära sig vad dysmorfofobi är för något. De får också pröva de uppfattningar de har om sitt eget utseende, och de får hjälp med att bryta mönster: att sluta med tvångsliknande ritualer och att sluta undvika saker.

– Många går till exempel inte ut av rädsla för att andra ska döma dem, och många försöker korrigera sitt utseende eller dölja sig med smink, säger Christian Rück.

– Vad är nästa steg efter den här studien?
– Härnäst är målet att göra studier på patienter som talar andra språk än svenska. Vårt slutgiltiga mål är naturligtvis att den här behandlingen ska implementeras i Sverige, så att fler som lider av tillståndet ska få hjälp.