Terapiformen där känslorna får ta plats

Känslor, eller emotioner som de också kan kallas, spelar en viktig roll för oss människor. Ofta brukar deras funktion sammanfattas som en kompass eller vägvisare. Precis som att vi får ont när vi bränner oss, och lär oss att inte lägga handen på en varm platta igen, kan även våra känslomässiga upplevelser guida oss.

– Om vi gör bort oss så upplever vi skam. Då känner vi att vi håller på med något dumt: nu är det bäst att jag stoppar här. Det är ett exempel på hur känslor hjälper oss att orientera i världen och i förlängningen att överleva, säger Vegard Hanken.

Vegard Hanken är psykolog och initiativtagare för Svenska Institutet för Emotionsfokuserad Terapi, vilket har som som mål att sprida kunskap om terapiformen.

Men vad är då emotionsfokuserad terapi, EFT? Enkelt beskrivet är det en sorts psykoterapi, som utförs under kort tid och har ett tydligt fokus på utforskande av känslor. Skillnaden mot de mer etablerade terapiformerna kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi (PDT) ligger i inställningen till känslor.

– Inom de flesta terapiformer har känslor fått en sekundär roll. Fokus kanske ligger på att känslor är något ska vi få kontroll på, och att om man tänker eller beter sig rätt så ändras känslan. Skillnaden är att man i EFT sätter känslorna i framsätet, säger han.

Utforskar tillsammans
Tanken med att sätta känslorna i framsätet är att de är avgörande för måendet. De innehåller en mängd information om våra behov och önskemål, men av olika anledningar kan vi ha svårt att förstå oss på dem. Ett exempel är en patient som ofta är arg eller irriterad. Kanske döljer sig mer komplexa känslor under ilskan.

– I känslor finns ofta ett behov. Om man känner sig irriterad och arg kanske man kan lyckas få tag i en rädsla för att göra bort sig, eller att man känner sig ensam och har ett behov av att vara med någon som får en att känna sig trygg. Genom att utforska detta i terapi kan man gå från att bara vara arg till att också känna andra saker.

I EFT hjälper terapeuten klienten att utforska känslorna. En av förhoppningarna är alltså att identifiera behov och önskemål, precis som i vårt exempel med ilskan. Genom att öka förståelsen för vad som ryms i känslorna, blir det lättare att kommunicera detta med andra. Det är kanske ingen slump att EFT också används i par- och familjeterapi.

– Om man inte vet vad man känner är det svårare att säga till andra “det här behöver jag från dig”. När man har en förståelse blir det lättare att kommunicera med andra vad man känner och behöver.

Hjälper patienten att känna känslorna
För att hjälpa patienten att förstå sina känslor är en grundprincip i EFT att uppleva känslorna, snarare än att observera dem utifrån. I andra sorters terapi kanske patienten berättar att hen saknar kontakt med sin far. I EFT uppmanas man att gå ett steg längre, genom att säga ”Jag saknar dig, pappa” till en tom stol.

– Vi vill gärna att man ska känna känslorna, i stället för att bara prata om dem. Med hjälp av olika tekniker kan man komma i kontakt med känslorna under terapin, till exempel att man vänder uppmärksamheten mot kroppen och känslorna och får hjälp av terapeuten att uttrycka dem, säger Vegard Hanken och fortsätter:

– Terapeuten är där för att tillsammans med klienten guida och coacha och utforska. Man går från att prata logiskt till att faktiskt skapa mening av känslorna.

Ger tillgång till fler känslor
Det finns direkta fördelar av att öka förståelsen för de egna känslorna. Förståelsen kan skapa en mening för klienten, vilket förbättrar måendet. En annan positiv effekt är att förståelsen möjliggör förändring. Som exempel kanske en person upplever social ångest och oro och är självkritisk på grund av detta. Om man utforskar detta vidare blir det möjligt att försöka ta reda på varför det har blivit så. Ifall man kommer fram till att det grundar sig i en historia av mobbning kan nya känsloreaktioner dyka upp.

– Kanske kan man känna ilska gentemot dem som utsatt en, och på ett självhävdande sätt uttrycka att det inte var okej.

Detta gör enligt Vegard Hanken att känslominnet får en chans att förändras. I stället för att bara bestå av oro kommer mer konstruktiva delar in.

– Kanske känner man sorg över att ha blivit mobbad vilket gör att en självmedkänsla väcks. Då kan man gå från att vara självkritisk till att bli snällare mot sig själv. Ett mål är att få till en försoning mellan sig själv och sina känslor.

På frammarsch
EFT används ofta vid depression, relationssvårigheter, ångest och problem med självbilden. Det är ett inre fokus. Om man har mycket svårt att känna sina känslor, eller upplever att problemen i livet handlar om något helt annat kan terapin bli krävande och inte så hjälpsam. Vegard Hanken tror att även personer med autismspektrumtillstånd, som ofta har svårare att sätta ord på känslor än personer utan diagnosen, kan ha nytta av EFT.

– Då kan terapin nog ge möjlighet att bli bättre på att känna efter och uttrycka vad man känner. Det är terapeutens ansvar att lägga det på en lagom nivå.

Än så länge är EFT inte särskilt vanlig i Sverige, men kanske håller detta på att förändras.

– EFT är ganska nytt i Sverige, men på frammarsch. Här har den nog kommit i skymundan bakom andra terapiformer, medan den är vanligare i en del andra länder. I Norge, bland annat, säger Vegard Hanken, som tror att hela samhället kan ha nytta av att kunskapen om känslor ökar.

– EFT-kunskap är hjälpsamt för lärare och pedagoger som träffar barn och ungdomar i sina arbeten. Det gör att man kan möta barn och ungdomar i deras känslor och hjälpa dem att känna, förstå och hantera sina känslor. Det är en viktig förebyggande insats som hjälper barnen i den känslomässiga utvecklingen.