Distansundervisning – ett alternativ vid problematisk skolfrånvaro?

Sofia Distans ligger på Södermalm i Stockholm, men där sitter inga elever i skolbänkarna eller stojar omkring i korridorerna på väg till lektionerna. De befinner sig istället på olika platser runt om i världen. Studierna sker på distans.

– Det är elever som bor utomlands som får möjlighet att ta del av undervisningen via Sofia Distans. Skolverket har upphandlat utbildningen för utlandssvenskar och deras barn och Stockholm Stad är vår uppdragsgivare, säger Karin Ekstrand, rektor för utbildningsföretaget Sofia Distans.

Utbildningsföretaget är en del av Sofia kommunala skola, men en egen ekonomisk enhet. Kraven för behörighet till utbildningen regleras av skollagen och skolans avtal med Skolverket. Uppfylls kraven subventionerar staten studiekostnaderna. Utbildningen är främst avsedd för barn vars föräldrar arbetar för svenska intressen i utlandet, som exempelvis en svensk myndighet eller organisation, eller en internationell organisation. Även elever som satsar på idrott eller kultur på elitnivå, och därför reser runt i världen, kan få möjlighet till distansundervisning. Däremot är det stopp för elever bosatta i Sverige, som av olika skäl har svårt att följa vanlig skolundervisning.

– Vi gör inte några undantag när det gäller reglerna i nuläget. Det har funnits stort intresse från andra kommuner, men är inte tillåtet idag, säger Karin Ekstrand.

Så går undervisningen till
Fredrik Wall är mattelärare på Sofia Distans och skolans pedagogiska ledare. Han berättar att alla lärare är legitimerade, att grunden i distansutbildningen är den svenska grundskolans läroplan och att en pedagogisk planering guidar eleverna genom läsåret. Eleverna studerar sedan själva i egen dator via en webbaserad lärplattform. 

– Varje elev har en egen handledare. Eleven kan sitta i en skolbyggnad utomlands och ha sin handledare där, eller hemma med en förälder som handledare, säger Fredrik Wall.

Traditionella prov förekommer sällan, istället tillämpas processbaserad delaktighet som kan omfatta skriftliga inlämningsuppgifter och ibland film- eller ljudinspelningar.

– Den stora fördelen för eleverna är att det blir så kallad ”en till en”-undervisning. Varje elev får återkoppling på allt de gör direkt av läraren som kan följa elevens kunskapsutveckling väldigt nära, säger Fredrik Wall.

Eleverna studerar utifrån sin kunskapsnivå och sina förutsättningar, vid den tidpunkt och på den plats som passar bäst. Vissa läser alla ämnen i årskurs sex till nio, medan andra läser in delar av läroplanen för att få behörighet till svensk gymnasieskola. Under 2019 beräknas 800 mellan- och högstadieelever vara inskrivna och de bor i Europa, Australien, Amerika, Afrika eller Asien.

Tolkning av skollagen hindrar  
Innan den nya skollagen trädde i kraft 2011 kunde även barn bosatta i Sverige ta del av Sofia Distans erbjudande. Det kunde gälla elever som hade svårt att vistas i den fysiska skolmiljön, till exempel barn med problematisk skolfrånvaro på grund av psykiska eller sociala problem.

– Jag var inte rektor här på den tiden, men det har funnits elever bosatta i Sverige som har fått undervisning inom Sofia Distans. Resultaten varierade och det fanns olika orsaker till att de inte kom till skolan, men gemensamma faktorn var ofta bristande motivation, säger Karin Ekstrand.

Skolans huvudman, kommunen, hade tidigare möjlighet att tillämpa bestämmelser så att barnen medgavs rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än vad som anges i lagen. I den nya skollagen (SFS nr 2010:800) kap 24, § 23, punkt 3, stadgas att detta bara kan göras om synnerliga skäl föreligger.

Maria Olausson, undervisningsråd på Skolverket, förklarar att det är Skolinspektionen som ska granska kommunernas tolkning av lagen, men hon är tydlig med att skollagen i dagsläget inte reglerar distansundervisning för barn som är bosatta i Sverige. Skolan är dock ansvarig för att ge det stöd den enskilda eleven är i behov av, utifrån de möjligheter som finns i skollagen.

– Om eleven inte kan vara i skolan, oavsett stödinsatser och anpassningar är det i första hand undervisning hemma eller på annan plats man ska titta på, eller om eleven kan fullgöra skolplikten på annat sätt. Distansundervisning är inte tänkt för elever som inte kommer till skolan och som har hemmasittarproblematik, säger Maria Olausson.

Kan det komma en omvärdering från Skolverket i den här frågan?

– Nej, det här är upp till regeringen att fatta beslut om och det kräver en lagändring, säger Maria Olausson till Special Nest.   

Argumenterar för distansundervisning
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har en annan syn på distansundervisning och har i en debattartikel i Svenska Dagbladet argumenterat för ökade möjligheter. De skriver: ”Det finns även medicinska, psykologiska eller sociala skäl till att elever kan behöva distansundervisning som särskilt stöd under en begränsad period, till exempel för elever med långvarig skolfrånvaro”.

Ing-Marie Wieselgren är psykiatrisamordnare på SKL och arbetar för att utveckla kunskap, metoder och verktyg tillsammans med kommuner och landsting för effektiva insatser inom området psykisk hälsa.

– Om man som elev inte kommer till skolan idag får man ingenting, men om man kan få undervisning via distans är det bättre än ingenting alls, det säger sunda förnuftet! Ju mer flexibla former skolan kan hitta desto bättre är det för barn med autism och adhd, säger Ing-Marie Wieselgren.

SKL anser att det vore bättre om kommunerna själva fick bestämma över detta.

Karin Ekstrand på Sofia Distans är öppen för att erbjuda distansundervisning för fler om det skulle bli tillåtet utifrån en nytolkning av skollagen.

– Absolut, det skulle vara möjligt att erbjuda distansundervisning för hemmasittare, som en åtgärd bland flera i ett åtgärdsprogram. Man skulle behöva bygga ett team runt eleven med professionella lärare, elevhälsan, specialpedagog, vårdnadshavaren och bygga undervisningen utifrån elevens behov, i syfte att eleven kan gå tillbaka till sin hemskola, säger hon.