Nästa artikel

Bortglömda friluftsdagar, oförklarliga vredesutbrott och skamkänslor. Även om Jonas idag har en förklaring till sin tankspriddhet så har koncentrationssvårigheterna varit som en livslång snöstorm.

– Jag kan komma till skolan med min dotter och så säger läraren ”du vet att det är friluftsdag i dag va?”. Då kommer ångesten direkt och jag tänker att ”fan, ska jag aldrig lära mig?”. Man mår ju inte bra av det, säger Jonas, 41.

Ska Jonas komma ihåg något så måste han antingen se det med egna ögon eller direkt skriva ned det. Problemet är bara att han inte gör det eftersom han inte är koncentrerad. Det är mycket kring barnen som ställer till problem; tandläkarbesök, rehab och friluftsdagar. Det händer också att gäster han själv bjudit in ringer på ytterdörren, men Jonas har sedan länge glömt att de ska komma.

 

Trodde det handlade om ointresse
Jonas trodde länge att han bara saknade intresse för vissa saker. Rätt många saker. Men en dag för fem år sedan fick han sig en tankeställare. ”Har du någonsin kollat upp om du har adhd?”. Frågan kom från en psykolog som arbetade tillammans med Jonas på ett hvb-hem.

– Jag har alltid haft problem med ångest och skit, men jag hade aldrig reflekterat över att mina svårigheter att fokusera handlade om annat än ointresse, säger Jonas.

Under adhd-utredningen fick han genomgå en mängd övningar som gick ut på att söka efter styrkor och svagheter.

– Min förmåga att minnas genom synen visade sig vara ofantligt stark. Men då utredaren läste upp en text så mindes jag knappt två ord. Jag är snudd på handikappad när det gäller text.

Jonas beskriver en maktlöshet och ilska, han kunde tidigare bli obeskrivligt arg för småsaker och för att andra inte förstod. Men det fanns oftast inget att förstå. Det finns även personer som tyckt att det varit underhållande att driva med hans tankspriddhet.   

– Om jag sitter på ett möte så kan folk titta ut genom fönstret för de vet att de plocka bort min koncentration på nolltid. Ibland kan det bli pinsamt, för jag minns inte frågan jag fått.

 

Maniskt fokus då intresse finns
Men det finns stunder då Jonas inte har problem att fokusera.

– Om jag tycker att något är kul så kan jag nästan bli manisk och klara vilka prövningar som helst. Som om jag ska bygga en hemsida, då sitter jag med det dygnet runt. Det blir som en vilopuls och hjärnan får vila och alla andra intryck hålls borta. Men om någon säger att jag ska lära mig tyska och jag skulle säga ”aldrig i livet”.

För Jonas har medicin mot adhd:n gjort livet, som han själv beskriver det, värt att leva.  

– Den allra största hjälpen är att jag kan samla tankarna bättre. Snöovädret i huvudet blir bättre. Utan medicin agerar jag utan att tänka, jag kan inte styra det. Men medicinen ger mig möjligheten att tänka en extra sekund, vilket är enormt värdefullt och viktigt. Det fanns dagar innan jag medicinerade som jag inte ens visste vilken sko jag skulle knyta, jag var så enormt tankspridd.

 

Därför blir det svårt att koncentrera sig
Ylva Ginsberg som är adhd-forskare och specialistläkare i psykiatri förklarar varför vissa personer har svårare att koncentrera sig:

– Om man utgår från personer med adhd så beror det på en underaktivering i vissa delar av hjärnans områden. Det handlar om reglering av uppmärksamhet och impulser och om att man ska få de olika delarna av hjärnan att samverka samtidigt, säger Ylva Ginsberg.

De delar som styr uppmärksamhet och koncentration sitter i pannloben och det är den del av hjärnan som utvecklas sist. 

– Om man tittar på barn med adhd, då mognar deras hjärnor oftast senare än hos barn utan adhd. Det gäller särskilt de områden som reglerar uppmärksamheten och bidrar till att barn med adhd har  svårare att styra sin uppmärksamhet mot det de vill och vid rätt tillfälle. Det behövs mer dopamin för att få igång motivationen för dessa personer. Och framför allt för att motivationen ska hålla sig kvar över längre tid, säger Ylva Ginsberg.

 

Signalsubstansen som ger fokus

Hur kommer det sig då att dessa personer oftast kan koncentrera sig på saker de tycker är roliga, men inte alls på saker som inte är roliga? 

– Det handlar just om att det är svårt med regleringen av uppmärksamheten. Det blir istället allt eller inget. Om man blir intresserad då slår dopaminet till och man kan koncentrera sig utan problem. Men helst skulle man ju vilja kunna koncentrera sig när man väl behöver det och även på sådant som känns ointressant, som att städa, betala räkningar eller läsa på till prov. En del beskriver att de inte kan koncentrera sig förrän sista kvällen före provet, när det nästan är försent. Då vaknar hjärnan till av stressen, men inte innan dess. Det kan bli väldigt jobbigt att leva så, säger Ylva Ginsberg.

 

Ouppmärksamheten lever kvar längst
Handlar det om adhd så kan problemen förvärras senare i livet då personen blir äldre och ska klara sig själv, flytta hemifrån och senare kanske har en familj att hålla koll på. 

– Det är oftast ouppmärksamheten som lever kvar längst och som ställer till mest problem i vardagen, även om personen har haft ytterligare problematik i barndomen. 

Ylva Ginsberg menar att medicin kan vara bra för att en person ska orka koncentrera sig över tid. Det kan ibland vara nödvändigt för att kunna ta till sig strategier.

– Men medicinen i sig löser inget. När man lärt sig strategierna så kanske man kan sluta eller trappa ned. Målet är att försöka hitta de rätta verktygen.

Viktigt hitta orsaken till koncentrationssvårigheterna

Koncentrationssvårigheter kan ha flera andra förklaringar än adhd. Depression eller missbruk är två orsaker. Om problemen kommer plötsligt i vuxen ålder kan det röra sig om en utmattningsdepression. Symtom på adhd ska finnas med sedan barndomen. Om det rör sig om adhd är det viktigt att ha i åtanke att det sällan rör sig om ren adhd. Åtta av tio vuxna med adhd har minst en annan psykiatrisk diagnos, medeltalet är tre. Därför är det viktigt att man tar ställning till hela bilden. Om någon har en depression eller ett missbruk så bör man fokusera på att arbeta med det innan. Annars vet man inte vad koncentrationssvårigheterna beror på.

 

Källa: Ylva Ginsberg

Annons