Statens medicin-etiska råd, Smer, har skrivit en ny rapport om adhd och etiska utmaningar.
I rapporten belyser Smer etiska frågor som kommit i nytt ljus utifrån att antalet adhd-diagnoser har ökat under de senaste åren. Tanken är att rapporten ska stimulera till fortsatt diskussion kring de etiska aspekterna på adhd.
Smer skriver bland annat att läkemedelsanvändningen vid adhd bör följas upp noggrant med tanke på risken för biverkningar och osäkerheten som finns kring långtidseffekterna, och att det är viktigt att läkemedelsbehandling inte är den enda åtgärden som sätts in vid adhd, utan att också icke-farmakologiska insatser erbjuds. De skriver också att det är anmärkningsvärt stora geografiska skillander gällande läkemedelsföreskrivning, och att det borde analyseras närmare av ansvariga myndigheter och sjukvårdens huvudmän.
Skolorna kan också utformas bättre, enligt Smer, som skriver Det är troligt att en skolmiljö som i större utsträckning är ”ADHD-anpassad” skulle minska behovet av läkemedelsbehandling hos barn och ungdomar.
I rapporten står också att läsa att Smer tycker det är tveksamt att använda termen ”neuropsykiatri” som ett paraplybegrepp där bland annat adhd ingår, eftersom det antyder att biologiska mekanismer här spelar större roll än vid andra psykiatriska diagnoser.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Så här funkar WISC-testet
- Lista: 10 npf-vänliga julklappstips
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"