Sedan hösten 2016 driver Madde Englund TBA-träning, www.tbatraning.se, tillsammans med Annie Walleng. De är båda erfarna TBA-tränare och har bland annat arbetat på förskolor och med Banyan Center, en mottagning för små barn med autismspektrumdiagnos. TBA, tillämpad beteendeanalys, är den behandlingsform som är bäst vetenskapligt dokumenterad när det gäller barn med autismspektrumtillstånd, ast. Kärnan i metoden är att skapa motiverande inlärningssituationer där barnet upplever framsteg.
– Man tittar mycket på miljön kring barnet. I stället för att se barnet som ett problem, om hen till exempel är bråkig i skolan, tittar man på vad det är i miljön som gör att det blir så. Sen ser man till att hjälpa barnet att lyckas. Det är genom lyckade situationer man lär sig, inte genom misslyckanden, säger Madde Englund.
De erbjuder TBA-träning hemma eller på förskolan. Priset för att anlita Madde eller Annie ligger på runt 500-600 kronor i timmen. Eftersom det ofta är lång kötid för att få hjälp via landstinget, och man rekommenderar att barnet kommer igång med träningen så snart som möjligt, kan det för många fungera som ett komplement medan man står i kö.
– Vissa träffar vi under längre perioder och flera gånger i veckan, sen finns det de man träffar mer som punktinsatser någon gång i veckan eller för att komma igång med det här sättet att jobba, säger Madde Englund.
Positiv förstärkning
Genom att vara med i barnets vardag kan de direkt se vad som händer i olika situationer och ge råd om hur man kan göra för att det ska fungera bättre. Det kan exempelvis handla om krångliga matsituationer eller en sådan sak som att gå till affären.
– När jag jobbade inom förskolan med TBA hade vi behandlingsmöten med föräldrar där vi pratade om vilka övningar de skulle göra och vilket förhållningssätt de skulle ha. På mötet kändes allt tydligt och strukturerat, men när de sen skulle göra det här på egen hand hemma var det inte lika lätt. Där behövdes mer stöd än de fick, uppföljningen på arbetet hemma saknades, säger Madde Englund.
När hon i dag kommer hem till en familj som exempelvis har problem kring att ta med barnet till affären utgår hon från kärnan i metoden – positiv förstärkning. Hur kan man vända det som brukar sluta i en dålig upplevelse till en situation där barnet känner sig lyckad?
– Barnet kanske brukar springa runt i butiken, ha sönder saker och klättra på hyllor. Ofta är det för att man inte vet vad som förväntas och vad som kommer att hända. Att bara säga ”nu ska vi gå till affären” är inte tydligt nog.
Genom att exempelvis göra en inköpslista med bilder till barnet och prata om hur man gör i affären kan man göra det tydligare vad som kommer att ske.
– Många gånger börjar vi med att bara träna på att gå igenom affären och sen ger man barnet positiv förstärkning när de har klarat det på ett bra sätt. Sen kan man utöka, handla en sak, två saker – små steg framåt hela tiden tills man har klarat av en hel inköpslista.
Digitalt samarbete
Madde Englund kom i kontakt med Nina Wahlberg, som har en son med autismspektrumtillstånd, via Banyan Center. Nina är teknikentreprenör inom start up-världen och har bland annat jobbat med en app som används inom byggbranschen när flera personer i ett team har behov av att kommunicera med varandra. Hennes yrkeskunskap i kombination med hennes personliga erfarenheter gjorde att idén till appen FLURN, fun learning, föddes. Sedan utvecklade hon appen i samarbete med Madde.
– Det läggs otroligt mycket ansvar på föräldrar när man ska genomföra ett TBA-träningsprogram. Dels tiden som ska läggas ned på själva träningen, men framför allt uppföljning och koordinering med teamet. Det tog mycket tid och energi så jag började fundera på hur man kunde digitalisera den delen. Med FLURN kan man tidsrapportera, följa upp träningen och koppla ihop hela teamet, säger Nina Wahlberg.
Med hjälp av appen kan hela teamet som jobbar med ett barn eller vuxen med ast få realtidsinformation kring hur det går med träningen, visa vad och hur man har tränar, lägga upp bilder, kommentera, ge träningstips och instruktioner.
Madde Englund upplever en stor förbättring sedan de kunde börja arbeta med appen. Tidigare fanns all information, minnesanteckningar, övningar och dokumentation, i en pärm som skulle släpas med överallt.
– Det känns som ett uråldrigt sätt att jobba på, med appen är det så mycket effektivare. Tidigare var man tvungen att vänta till nästa möte med att alla som jobbar med barnet skulle få en uppdatering, nu är det bara för alla i teamet att gå in i appen. Man kan lägga krut på andra saker än att uppdatera varandra kring vad som händer, säger Madde.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Idol-finalisten Margaux Flavet hyllas för sin öppenhet om autism
- Hon slutade med adhd-medicin: ”Jag har fått bråka med psykiatrin”
- Rustar unga vuxna med npf för arbetslivet: ”Ganska hoppfull på sikt”
- Här ges distansundervisning som särskilt stöd: ”Måste ha rimliga förväntningar och inte tro att detta kommer att lösa allt”
- Så här funkar WISC-testet
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Pandas – en autoimmun sjukdom med neuropsykiatriska symtom