Sveriges Radio Ekot rapporterar att Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog är oroad över det faktum att fyra av tio samtal handlade om psykisk ohälsa. Däremot är han inte förvånad.
– Forskningen har tydligt visat hur den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga, egentligen ända från 1980 fram till i dag, säger han till Ekot.
Han menar att man bör se ökningen som en alarmklocka och ta ungas hälsa på större allvar än vad man har gjort.
Rapporten bygger på cirka 27 000 kontakter som har tagits med Bris, varav 9 av 10 var barn och en övervägande majoritet var flickor. Ofta handlar samtalen om sådant som ångest, depression och självskadebeteende.
Av de som kontaktar Bris är det inte ovanligt att man redan har en vårdrelation, exempelvis med BUP, som inte fungerar. Rapporten visar är att stödet för barn som mår psykiskt dåligt inte är tillräckligt.
– Det finns många beskrivningar av hur barn slussas runt mellan olika vårdinstanser, där de inte får information om vården, där de inte alls görs delaktiga i vården, något som de har rätt till, säger Magnus Jägerskog till Ekot.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Skolbibliotekarie med autism: ”Just precis det här som jag kan”
- Så här funkar WISC-testet
- Inte vanliga utbrott: Så känner du igen autistisk meltdown/shutdown
- ”Appen löser inte allt – men den kan ta bort vardagsfriktion”
- Klubbat och klart: Nationellt mobilförbud i skolan
- Allt mer fokus på samspelet mellan funktion och miljö vid autism och adhd
- ”Föräldrar till barn med npf måste flytta berg – jag vill hjälpa dem att göra det”