Sveriges Radio Ekot rapporterar att Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog är oroad över det faktum att fyra av tio samtal handlade om psykisk ohälsa. Däremot är han inte förvånad.
– Forskningen har tydligt visat hur den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga, egentligen ända från 1980 fram till i dag, säger han till Ekot.
Han menar att man bör se ökningen som en alarmklocka och ta ungas hälsa på större allvar än vad man har gjort.
Rapporten bygger på cirka 27 000 kontakter som har tagits med Bris, varav 9 av 10 var barn och en övervägande majoritet var flickor. Ofta handlar samtalen om sådant som ångest, depression och självskadebeteende.
Av de som kontaktar Bris är det inte ovanligt att man redan har en vårdrelation, exempelvis med BUP, som inte fungerar. Rapporten visar är att stödet för barn som mår psykiskt dåligt inte är tillräckligt.
– Det finns många beskrivningar av hur barn slussas runt mellan olika vårdinstanser, där de inte får information om vården, där de inte alls görs delaktiga i vården, något som de har rätt till, säger Magnus Jägerskog till Ekot.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Värt att veta om dyskalkyli – 5 lästips om en relativt okänd diagnos
- ICD-11 på väg till Sverige – vad innebär det?
- "Vi behöver samordna oss, vi ska kontakta varandra"
- Ny förening för pappor till barn med npf: "Viktigt med kontaktnät"
- Samir Badran om adhd-diagnosen: "Jag har problem med struktur i mitt liv"
- Så här funkar WISC-testet
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"