Levla lärmiljön är ett av flera projekt som handlar om lärmiljön för elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, finansierat av Sociala investeringsfonden. Projektet är ett sätt att driva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete och startade för att stärka de skyddsfaktorer som bidrar till att barn och ungdomar lyckas i skolan och slutför sin utbildning med en tro på sin förmåga och med en god självkänsla.
Materialet är ett handfast stöd för lärare, arbetslag och skolor.
Det finns en grupp elever som är identifierade att löpa större risk att hamna i utanförskap. Projektet Levla lärmiljön är till för den gruppen som man inte lyckats nå på ett tillfredsställande sätt i skolan och som med det riskerar skolmisslyckande. För att stärka de skyddsfaktorer som bidrar till att barn och ungdomar lyckas i skolan och slutför sin utbildning med en tro på sin förmåga, har man tagit fram ett stödmaterial som ger möjlighet att på ett strukturerat vis arbeta med anpassningar och åtgärder i ett tidigt skede.
Ordet Levla kommer från datorspelsvärlden och betyder ungefär ”att höja sig en nivå”, man ”levlar upp” genom att klara av utmaningar, öka sin kunskap och erfarenhet. Materialet är ett handfast stöd för lärare, arbetslag och skolor som vill arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande. När personalen som arbetar närmast eleven lyckas hantera och förstå problemsituationer i ett tidigt skede möter vi ofta problemen innan de växt sig stora och innan mönster och roller blivit befästa.
De som står bakom materialet är Anna Boman specialpedagog, Liselott Wihlbäck, specialpedagog och Erik Rova, psykolog i Umeå kommun.
– Vi i skolan behöver bli bättre på att tidigt hitta anpassningar och åtgärder som bidrar till en god lärmiljö. Tyvärr lyckas vi inte möta alla elevers behov och rätt till en likvärdig utbildning. Vi måste arbeta för att få till en bra skolsituation för alla elever, säger Erik Rova.
När de utformat materialet har de tagit avstamp i forskning och litteratur som handlar om skolmisslyckande och bemötande.
– Man behöver inte skrapa så djupt för att hitta belägg för hur viktigt det är med tidiga insatser och hur bra lågaffektivt bemötande fungerar på den här gruppen elever, säger Erik Rova och nämner bland annat Ross Greene och John Hattie.
Underlättar problemlösning
Under läsåret 2014–2015 har all skolpersonal i Umeå kommun introducerats för materialet och särskilt fokus har lagts på specialpedagoger, elevhälsopersonal och skolledare. De är nyckelpersoner, enligt Erik Rova.
– Det är viktigt att skolledning och nyckelprofessioner ser det som ett naturligt verktyg i den dagliga organisationen. När skolledare och specialpedagog tänker på samma sätt och får till det i organisationens formella strukturer, då fungerar det. Personalen som arbetar nära eleverna och som lever i den eventuella problematiken behöver handledning och stöd i sitt arbete. Levla Lärmiljön ska underlätta deras arbete vid problemlösning. Därför måste det organisatoriskt fungera bra.
Skolinspektionens kvalitetsgranskningar har visat att skolan måste bli bättre vid problemsituationer. Att komma igång tidigare med anpassningar, att involvera eleverna i problemlösningsprocessen, att ta större hänsyn till elevens individuella förutsättningar och att utvärdera insatserna i större utsträckning.
– Materialet från Levla Lärmiljön syftar till att bidra inom de områdena. Man får som skolpersonal stöd i att lyfta blicken från det enskilda barnet till att inkludera hela lärmiljön. I många fastlåsta situationer ses barnet som problembäraren och vi missar viktiga aspekter i miljön. Materialet kan fungera som en referenspunkt eller ledstång i det tidiga arbetet med problemsituationer, säger Erik Rova.
Tagits emot positivt
Materialet har, enligt Erik Rova, tagits emot positivt av de pedagoger som arbetat med det.
– Lärare beskriver att det hjälper dem att vara pedagoger. De känner att de gör en tydlig insats och går från en uppgivenhet till en arbetsbar situation. När vi slutar se eleven som problembärare och i stället riktar blicken mot situationen och miljön så att vi vet vad vi ska göra, säger Erik Rova.
Han menar att det ofta saknas systematiska sätt att jobba med tidiga insatser. Och tror att Leva lärmiljön kan förändra det.
– Det hjälper skolpersonal att bryta tankemönster och komma vidare.
Projektet drivs i Umeå kommun, men materialet ligger öppet på internet och det är fritt att använda. Dock vet inte Erik Rova om det kommer spridas till andra kommuner.
– Utmaningen ligger i att implementera materialet som en hjälp i den befintliga strukturen. Än är det för tidigt att säga om det kommer att spridas. Vi håller på att utvärdera och se vad det gett här i Umeå och har god hjälp från universitetet. Bland annat har två psykologstudenter tittat på hur materialet har påverkat och främjat kommunikationen i elevhälsan.
Vad är ditt råd till dem som vill använda Levla lärmiljön?
– Jag tycker den enskilde läraren ska använda det för att komma vidare i sitt klassrum. Våga testa och våga tänka i nya banor! Jag tror att de flesta enskilda lärare kommer att se materialet som något som hjälper dem att spara tid.
Läs mer: www.levla.nu
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Så här funkar WISC-testet
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Så fungerar adhd-medicin
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Lista: 10 npf-vänliga julklappstips
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor