”Adhd är en funktionsnedsättning, inte en sjukdom”

Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm, föreläste om adhd på Hjärnans dag i våras. Han avhandlade en hel del vanligt förekommande myter och missförstånd kring den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen. Adhd har länge varit en diagnos som väckt känslor och vållat hätsk debatt. En del hävdar till och med att adhd överhuvudtaget inte existerar. Sven Bölte håller inte med om det. Han säger att den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen är väl omforskad och att forskarna har mer kunskap om diagnosen jämfört med andra psykiatriska fenomen.

– Det finns ungefär 40 000 empiriska arbeten kring det här fenomenet, så vi har ganska mycket kunskap om det. För mig är adhd inte en omstridd diagnos, säger han.

”Inte speciellt hjälpsamt”
Somliga hävdar också att adhd är en dagslända och ett påhitt som hör till det moderna samhället och som snart kommer att vara borta. Men det stämmer inte, enligt Sven Bölte.

– Det finns många som har pratat om adhd i flera hundra år och jag är ganska säker på att vi kommer att prata om det här fenomenet framöver. En modefluga kommer och försvinner. Men adhd kommer vi att prata om mycket i framtiden, säger han.

Han menar också att debatten om huruvida adhd är en diagnos inte är konstruktiv.  

– Det är många som skriver och pratar om adhd som inte kan eller vet så mycket om det här. De skriver på ett konstigt sätt. De skriver framförallt mycket anti, antidiagnos, antiläkemedel. Det är inte speciellt hjälpsamt. Jag tycker inte att det gynnar saken eller hjälper individerna som lever med dessa utmaningar, säger han.

”Målsättningen är inte att bota”
Ett vanligt missförstånd är att personer som är diagnostiserade med adhd kan göra vissa saker bara de försöker tillräckligt. Åtminstone tror andra det. Men Sven Bölte säger att det inte handlar om vilja, utan förmåga. Personer med adhd kan helt enkelt inte göra vissa saker.

– Adhd handlar om oförmåga, man kan inte göra vissa saker även om man försöker och försöker. Det är inte ovilja, även om många tror det, säger han.

Det här medför ofta ett annat missförstånd. Till skillnad från kroppsliga funktionsnedsättningar syns inte adhd på ytan, vilket ofta medför mindre förståelse.

– Målsättningen är inte att bota adhd, utan att hjälpa personerna att klara av sitt liv bättre så att de inte får ångest, depression eller far illa i sitt liv, säger Sven Bölte.

”Allvarligt”
En annan myt är att adhd är en trivial diagnos och saknar betydelse för individen. Det stämmer inte, enligt Sven Bölte. Forskning visar att personer med adhd löper större risk för att hamna i olika former av problem, såsom skolfrånvaro, arbetslöshet, sömnproblem och drogmissbruk. Han berättar även att det finns ett samband mellan mortalitet i förtid och adhd.

– Det är ganska tydligt framförallt bland vuxna. Det kan handla om att vuxna med adhd tar många risker och har större svårigheter att hantera sina impulser. Det finns en större mortalitet på grund av att man drabbas av fler olyckor, vilket är allvarligt.

Det är heller inte ovanligt att adhd förväxlas med att vara en sjukdom trots att det är en funktionsnedsättning. Få personer med adhd är sjuka, enligt Sven Bölte.

– Adhd är en funktionsnedsättning, inte en sjukdom. Det är viktigt att komma ihåg.

Mer acceptans
Sven Bölte berättar även att diagnosfrekvensen av adhd har gått upp de senaste åren. Det finns några förklaringar till detta. En sådan är att kunskapen har ökat. Mer kunskap skapar i sin tur mer tolerans och acceptans, vilket gör det enklare att både ställa och ”få” diagnosen.

– Acceptansen är större än tidigare. Inte så bra som den borde vara, men bättre.

En annan orsak till den ökade diagnosfrekvensen av adhd handlar om biologiska faktorer, det vill säga att dagens föräldrar är äldre jämfört med tidigare. 

– Vi vet att äldre föräldrar ger ökad risk risken för neuropsykiatriska funktionedsättningar, även om det är en liten förklaring, säger han.

Sven Bölte nämner också omgivningens betydelse för en person med adhd. En individ som lever i en miljö med acceptans, förståelse och kunskap om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen klarar sig ofta bra.

– Men om man är i en miljö där det inte finns kunskap om det här fenomenet och där man inte får rätt stöd så kan man ha det väldigt svårt, säger Sven Bölte.