KAT-kittet hjälper till att identifiera känslor

”Jaha, tecknade gubbar och en massa ord. Lite barnsligt”, tänkte Ewa Lönn första gången hon kom i kontakt med KAT-kittet. Men så fort hon testat ändrade hon uppfattning.

– Man kan lätt tro att det bara är för barn, men så är det inte. Det kommer du förstå så fort du har prövat och ser hur det funkar, säger Ewa Lönn, som håller utbildningar om KAT-kittet i Sverige sedan tio år tillbaka.

Konkret, visuellt och tydligt
KAT-kittet är framtaget som ett kommunikativt och kognitivt stöd i samtal om tankar och känslor. Ett hjälpmedel för att tydliggöra utan subjektiv tolkning. Från början tänkt att hjälpa barn och ungdomar med autismspektrumstörning, men snart också ett specialpedagogiskt verktyg för de yrkesgrupper som kom i kontakt med personer som behöver känslomässig och social träning, och utveckling av sin kommunikationsförmåga. Men KAT-kittet har fått en mycket bredare spridning i Sverige.

– Det används lite överallt, både bland barn och vuxna. En del personer kan se uttryckslösa ut trots att de känner starka känslor, och det här gör att de kanske inte uppfattas korrekt av omgivningen, säger Ewa Lönn, och fortsätter:

– Men får de frågan ”Hur ledsen är du?” kan de svara med en bild, hitta orden de söker, och även gradera sina känslor på en skala. På så vis blir de trodda och bekräftade, samtidigt som det hjälper omgivningen att tolka de här personerna på rätt sätt. De slipper bli missförstådda.

Hon tar som exempel ett möte hon hade med en pojke i 10-årsåldern. Han uppfattades som bråkig och allmänt jobbig. När Ewa Lönn tog fram kittet för att prata med honom var han arg, hade vält en bokhylla, och markerade 10 på känslan ”rasande”. Sedan ritade han ett hjärta på kroppsbilden, och ett kryss över hjärtat.

– Jag visade då arket som handlade om sorg. Han tog då ansiktskortet med tårar, visade 10 på ”deprimerad” och ändrade ”rasande” till 8. Den här insikten ändrade omgivningens beteende, berättar hon. För vet vi hur någon känner sig kan vi andra lära oss vilket beteende vi kan förvänta oss.

Ömsesidig information
Ett samtal med KAT-kittet kan få fram väldigt mycket utlämnande information utan att det blir obekvämt. Det bidrar till ömsesidig information genom tydlig information till alla inblandade, både givare och mottagare. Ingen behöver gissa sig till vad den andra parten menar.

Kittet används bland annat på skolor, BUP, boendestöd, psykiatriavdelningar, sjukhus, arbetsplatser, i socialtjänsten, kommuner, hos psykologer, och i privata hem.

– Jag påstår att det ger en må-bra-känsla att använda KAT-kittet. Även när det handlar om icke-strukturerade samtal. Det gör det lättare att kunna sätta ord på känslor och handling, och neutraliserar svåra samtal, säger Ewa Lönn.

Hon är heller inte förvånad över att kittet används i alla åldrar, utan menar att det nästan funkar bättre för vuxna eftersom kraven på att kunna kommunicera och förmedla tankar och känslor ökar ju äldre vi blir.

– Många vuxna har svårt för det, och upplever att om de inte kan uttrycka sig blir de inte trodda. Då är KAT-kittet ett bra hjälpmedel för att göra sig förstådd och bli tagen på allvar. Det är ett bra sätt att lära sig att identifiera känslor.