Barn som får tidig diagnos inom autismspektrum behöver uppföljning under uppväxten och fortsatt kontakt med habilitering, barnpsykiatri och sjukvård. Tidiga svåra problem med mat, sömn och skrikighet bör fångas upp på BVC och följas både utifrån barnets utveckling och familjens situation. Det är slutsatserna av en ny studie av Martina Barnevik Olsson, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri.
I sin avhandling har hon följt 208 barn som fått autismspektrumdiagnos i treårsåldern upp till mellanstadieåldern. De hade under en tvåårsperiod fått autisminriktade hjälpinsatser, och en första uppföljning skedde inför skolstart.
Avhandlingen visar att barn kan gå »i och ur« diagnoser under uppväxten, kanske beroende på hur anpassningar och kravnivå ser ut. Tydligt är att problem tycks finnas kvar om barnet någon gång uppmärksammats med utvecklingsavvikelse.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Värt att veta om dyskalkyli – 5 lästips om en relativt okänd diagnos
- ICD-11 på väg till Sverige – vad innebär det?
- Ny förening för pappor till barn med npf: "Viktigt med kontaktnät"
- Samir Badran om adhd-diagnosen: "Jag har problem med struktur i mitt liv"
- Så kan föräldrar hjälpa barn att utmana social ångest
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Diagnosen PDA används trots kritik