Motorik kopplas till exekutiva funktioner hos spädbarn

Exekutiva funktioner är en del av vår kognitiva förmåga och innehåller arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet (förmåga att flytta fokus mellan olika aktiviteter). Studien har genomförts vid Barn- och babylab under ledning av Janna Gottwald, forskare vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet. Gottwald har studerat 70 barn som är 18 månader gamla. Hon har med hänsyn till barnens ålder genom olika försök undersökt sambandet motorik, arbetsminne och impulskontroll.

Studien bestod av en motorisk del där snabbhet testades och en utförandedel där barnen ställdes inför tre olika problem som skulle lösas. I den motoriska delen undersöktes barnens snabbhet när det gällde att stoppa en leksak i olika lådor. Barnen skulle ta en leksak och stoppa den i en större låda, i en mellanstor och i en mindre låda. Lådorna befann sig på olika avstånd från barnet sett.

– Vi såg att en del barn sträckte sig snabbare efter en leksak jämfört med andra barn i studien. Även när vi ökade svårighetsgraden lyckades samma barn ta leksaken och stoppa den rätt. Vi kunde se att de hade med i beräkningen hur lätt eller svår uppgiften var, säger Janna Gottwald.

Hittade nytt samband
Utförandedelen innehöll tre olika moment. I det första blev barnet instruerat att inte röra en attraktiv, glittrande leksak, som placerades framför barnet. Idén var att se hur länge barnet kunde vänta innan barnet tog leksaken. Maxtiden var satt till 30 sekunder, genomsnittstiden var att vänta i sju sekunder. I det andra momentet undersöktes arbetsminnet. En leksak placerades i en av fyra lådor. Forskarna räknade antalet försök varje barn behövde för att hitta leksaken. I det tredje momentet skulle barnet ta upp en leksak ur en låda med genomskinligt lock. För att få upp locket krävdes att barnet tryckte på en knapp. De flesta barnen ville ta upp leksaken direkt genom det genomskinliga locket och förstod inte att knappen öppnade locket åt dem. Janna Gottwalds forskarlag hittade ett tydligt samband.

– De barn som var snabba och framgångsrika i det motoriska momentet var även bättre på uppgifterna som krävde arbetsminne, än de långsammare barnen. De var också bättre på att hindra sig själva att från att sträcka sig efter den glittriga leksaken. Det visar att det finns ett samband mellan barns motoriska färdigheter och deras exekutiva funktioner, som är en del i deras kognitiva utveckling, säger Janna Gottwald.

För tidigt att dra slutsatser
Resultatet var inte helt oväntat då det finns studier gjorda på äldre barn och vuxna som pekar på ett samband mellan god motorik och förmåga att lösa problem och koncentrera sig. Däremot tycker Gottwald att det är för tidigt att dra slutsatserna att motorisk träning automatiskt leder till att barnen lär sig att läsa, skriva och räkna tidigare.

– Vi behöver forska mer innan vi kan säga det. Varje barn har studerats under en dag, vilket är rätt kort. Tidigare forskning har visat på samband mellan träning av motorik och förbättrade exekutiva funktioner bland större barn och vuxna. Vår studie är den första som påvisat sambandet mellan motorik och exekutiva funktioner hos spädbarn utan klinisk diagnos, säger Janna Gottwald.

Studien ska ses som ett första steg där forskarna undersöker om träning av motorik förbättrar arbetsminnet och impulskontrollen, hävdar Gottwald. Mycket talar för att utvecklad motorik även underlättar för arbetsminne, impulskontroll, planeringsförmåga och annat som förknippas med exekutiva funktioner. Eftersom personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i regel har nedsatta exekutiva funktioner är resultaten högintressanta för den gruppen.

“Fick stöd, men ingenting hjälpte”
Karin Andréason, förskolechef på förskolan Grinden i Gnesta, tycker att Uppsalaforskarnas studie är intressant. Andréason har sedan åtta år tillbaka arbetat med motorik som en del av den pedagogiska verksamheten på förskolan. Förskolan har en uttalad målsättning att med hjälp av motorikinslag också underlätta inlärning av språk och matematik.

– Min dotter hade lässvårigheter i skolan. Hon fick stöd, men ingenting hjälpte. Hon hade inga synliga motoriska svårigheter men hon gjorde en undersökning som visade att hon hade dålig balans och i stort sett alla spädbarnsreflexer kvar. Vi satte igång med motorisk träning och det gjorde att hon kort därpå lärde sig att läsa, säger Karin Andréason.

Glad över resultaten införde hon motorisk träning på sin förskola för att även de mindre barnen skulle få det lättare med inlärningen. Hennes största inspiratör är forskaren Svetlana Masgutova som forskat om motoriska svårigheter och läsinlärning. Men Masgutovas metoder är i alla fall inget som verkar ha slagit igenom på Sveriges habiliteringsmottagningar, berättar Andréason.

–  Hab är i regel lite försiktiga men jag satsade på att gå vidare och utbildade mig till sensomotorisk reflexpedagog. Vi på Grinden har sett fantastiska resultat för bland annat barn med adhd och autism. Vi har observerat sambanden, men ingen forskning om det är gjord, säger hon.