Robotar ska hjälpa barn med autism

Robotarna Knatte, Fnatte och Tjatte är en del av Dream-projektet. Robotarna är vita med blå eller orange detaljer, har huvud, armar och ben och är 58 centimeter höga. De kan röra sig ungefär som en människa, prata och känna av beröring.

– Om man antar att vissa barn med autism sluter sig, inte för att de inte gillar social interaktion, utan för att de får väldigt mycket negativ feedback för att den sociala interaktionen inte funkar. Då fungerar roboten som ett stödhjul i det, säger Erik Billing, biträdande lektor i informationsteknologi på Högskolan i Skövde.

Han förklarar att roboten kan ses som en förenklad version av människan. Barnet har lättare att tolka vad roboten gör och det går att kontrollera exakt vilken typ av feedback roboten ska ge till barnet.

– Med en människa är ju det väldigt svårt. Det kan räcka med att vi tittar lite fel så uppfattar barnet det på ett sätt som vi egentligen inte vill. Med roboten kan vi ha full kontroll. Det andra är att roboten är enklare, så att nivån på den interaktion som man kan förvänta sig inte är lika hög. Då sänker man den ribban lite, så att interaktionen flyter bättre, säger Erik Billing.

Internationellt samarbete
Robotassisterad terapi finns redan men används nästan bara i forskningssyfte. Det krävs nämligen att en robottekniker sitter med och styr roboten så att den beter sig som om den förstår barnet. Och det är både dyrt och opraktiskt.

– Det vi försöker göra i Dream är att ta bort robotteknikern och faktiskt få roboten att tolka barnet på rätt sätt. Så att man kan utföra de här terapierna i en mer praktisk form med bara en terapeut och barnet, säger Erik Billing.

Dream-projektet finansieras av Europeiska kommissionen med åtta miljoner euro. Forskare på sex olika universitet i Europa samarbetar och Högskolan i Skövde är koordinatorer och samordnar projektet.

Ett universitet i Rumänien bidrar med psykologer. Under våren och försommaren gjorde de pilottester där robotarna användes i terapi med barn.

Tre år kvar
Testerna filmades och Erik Billing och hans kollegor ska nu tolka vad barnen gör och överföra det till en programvara till robotarna, som i sin tur ska kunna tolka barnen i kommande terapisituationer. En utmaning, minst sagt.

– Det finns flera nivåer på det. Dels specifikt mot att; barnet tittar här just nu, eller barnets huvud är vridet så, eller barnet har armen där. Men det säger ju inte direkt vad barnet faktiskt gör. Det handlar också om i vilken utsträckning barnet är fokuserat på den uppgift som vi vill att barnet ska jobba med, eller om fokus har seglat iväg någon annanstans, säger Erik Billing.

När mjukvaran är skriven ska nya tester göras med robotar i terapisessioner, men det är långt dit än. Projektet håller på till 2018, och vi kan nog inte vänta oss en färdig slutprodukt då.

– Så är det sällan med forskningsprojekt. Men man kanske kan komma närmare där ett företag kan plocka upp det här och faktiskt göra en kommersiell verksamhet av det, säger Erik Billing.

Hoppas kunna bidra till utökad terapi
Förutom de tekniska landvinningar som projektet kommer att bidra till finns en annan sida som Erik Billing tycker är nog så viktig: Att motverka trenden som mer och mer går från terapi till medicinsk behandling. Fungerar medicin är det bra för både individen och samhället, tycker han, men inte annars.

– I de fallen där det inte funkar är det väldigt sorgligt. Det som händer är att man slänger in lite medicin för att det är för dyrt med terapi. Man kanske behandlar folk med medicin trots att de hade kunnat klara sig utan. Det tredje är givetvis att man kan komma längre med en kombination av terapi och medicin än vad man komma med bara mediciner, säger Erik Billing. Han hoppas att Dream-projektet kan bidra till att barn med autism får tillgång till utökad tid med terapi.