Nästa artikel
Premium Personlig assistans enligt LSS skulle ge personer med funktionsnedsättning samma möjlighet att delta i samhällslivet som andra. Men så har det inte blivit, anser forskaren Heléne von Granitz. I stället har assistansen alltmer kommit att handla om omsorg och vård utifrån medicinska kriterier, vilket hotar patientsäkerheten och lagens rättighetsperspektiv. Special Nest har intervjuat henne.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, infördes 1994 och skulle garantera personer med funktionsnedsättning samma rättigheter och möjligheter att ta del av samhällslivet som personer utan funktionsnedsättning, det vill säga att leva som andra. Trots det har rättighetsperspektivet gradvis tunnats ut när det gäller beviljade insatser, menar forskaren Heléne von Granitz som nyligen har doktorerat pÃ¥ temat. – FrÃ¥gor om mänskliga rättigheter har löpt som en rÃ
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Behandling med bumetanid kan vara fördelaktig för vissa barn med autism – enligt unik svensk studie: "Ett värdefullt framsteg"
- Ny forskning om svårbedömda grupparbeten – kan blyghet tolkas som okunskap?
- Nytt vårdstöd ska korta adhd-kön till vuxenpsykiatrin
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Lista: 10 npf-vänliga julklappstips
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Så här funkar WISC-testet