Pacemaker i hjärnan – lovande behandling av Tourettes

– Jag tror vi kommer lära oss mer, förstå mer och på sikt få resultat för Tourettes, säger Patric Blomstedt, professor i neurokirurgi.

Att operera in en pacemaker i hjärnan för att påverka beteendet och måendet kan låta som science fiction, men faktum är att metoden har använts i mer än 25 år. Patric Blomstedt har själv opererat i snart två decennier. Patienterna har ordentliga problem när de först kommer till DBS-mottagningen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Ofta handlar det om skakningar, så kraftiga att det är omöjligt att gå eller genomföra ens de enklaste vardagssysslor. Besvären har ofta funnits under en lång tid. Till slut går det bara inte längre.

– Det där är någonting som många patienter känner själv: är mina besvär så allvarliga att jag är beredd att genomgå en hjärnoperation?

Hindrar nervcellen från att fyra av

Tanken med DBS är att elektroden ska avge ström i ett visst område i hjärnan, för att minska aktiviteten där. Det fungerar eftersom hjärnans olika områden kommunicerar med just elektricitet. När en nervcell byggt upp en tillräckligt hög laddning skickas en impuls vidare. Strömmen från elektroden hindrar detta genom nollställa nervcellens laddning innan den blir så hög att signalen skickas iväg.

– Strömmen laddar ur nervcellerna gång på gång, i en högre takt än de hinner återhämta sig från, berättar Patrik Blomstedt.

Att veta var i hjärnan elektroden ska sitta är en klurig del av operationen. För vissa tillstånd vet man ganska väl vilka hjärndelar som är påverkade. Vid den typ av kraftiga skakningar som kallas tremor är det exempelvis en nervbunt mellan lillhjärnan och thalamus som är påverkad.

– Vi vet av erfarenhet att problemet sitter där. Genom att blockera och dämpa aktiviteten litegrann kommer vi få en utmärkt effekt på patientens skakningar, säger Patric Blomstedt.

Nästa svårighet är att hitta det aktuella området på patienten. Hjärnor skiljer sig lika mycket åt som resten av våra kroppar gör. Det gör att ett visst område sitter lite olika till på olika personer. För att hitta precis rätt plats fästs en metallram mot huvudet. På ramen finns ett tredimensionellt koordinatsystem. När patienten sedan undersöks med hjärnröntgen går det att få exakta koordinater till området där man vill att elektroden ska sitta. För att inte skada hjärnan används röntgenbilden också till att hitta den säkraste vägen in.

– När alla är nöjda blir det operation. Vi borrar ett hål på varje sida av huvudet och för försiktigt in elektroden, berättar Patric Blomstedt.

Lovande resultat för Tourettes

Vissa patienter märker en effekt så fort strömmen sätts på. För andra tar det längre tid, medan det för en del inte fungerar alls. Totalt sett är effekten så god att DBS räknas som etablerad behandling för bland annat tremor, parkinsons sjukdom, dystoni och vissa former av smärta. För andra tillstånd, som Tourettes, är kunskapsläget inte lika tydligt.

– Tourettes är ett mer komplext tillstånd. Det är inte så att problemet sitter samlat i en liten bana som vi kan dämpa aktiviteten i. När man går in i ett visst område kan man få väldigt bra effekt hos några men hos andra får man inte alls lika bra effekt. Vi förstår helt enkelt mindre, sammanfattar han.
 

Patric Blomstedt har fått godkännande för en studie av effekten av DBS på patienter med Tourettes. Den har inte kommit igång ännu. Än så länge är dock resultaten lovande.

– Många patienter svarar bra på behandlingen. Förmodligen kommer resultatet i studien bli en halvering av besvären, i genomsnitt. Det är nog rimligt att förvänta sig.

Om studien vid Umeå universitet, tillsammans med andra, liknande studier, ger bra utfall, kommer kanske DBS så småningom att rekommenderas som behandling mot Tourettes. Men det är en lång resa dit.

– Utvecklingen inom det här området tar generellt väldigt lång tid. Jag tror att det dröjer minst fem, säkert tio år innan vi kan bestämma oss för hur effektiv behandlingen är mot Tourettes, och exakt i vilka målområden vi ska sätta elektroden.