Nästa artikel

  • "Det behöver inte vara så komplicerat. Man kan bestämma att man i klassrummet varje morgon ska göra olika rörelser för varje bokstav i alfabetet eller rörelser till någon dikt eller ramsa. Även olika ring- och sånglekar funkar bra", säger Ingegerd Ericsson.

  • Ingegerd Ericsson är docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och författare till boken Rör dig – Lär dig.

Bunkefloforskaren: ”Kroppen och hjärnan är inte separata”

Premium Hennes avhandling visade att mer idrottsundervisning i skolan ger bättre motorik och skolresultat. Nu är Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, aktuell med en andra upplaga av boken ”Rör dig – Lär dig”.

De senaste åren har stillasittandet och bristen på motion fått allt mer uppmärksamhet. Bland annat visade en rapport från 2017 av Centrum för idrottsforskning (CIF) att svenska ungdomar rör sig för lite och istället spenderar många timmar framför olika skärmar. Enligt en studie i rapporten är det bara drygt hälften av pojkarna och drygt en femtedel av flickorna som ägnar 60 minuter per dag åt pulshöjande motion (alltifrån att cykla till skolan till att idrotta på fritiden) –

Premium - tillgängligt för prenumeranter

Teckna prenumeration
2019-02-13 03:00
Text: 
Tomas Nilsson
Bild: 
Shutterstock
Kategorier: 
Liv & Hem
Liv & Hem

Liknande innehåll

  1. Efter kullerbyttalarmet: Ny bok för stärkt grundmotorik hos barn
  2. "Rörelse en naturlig del av kunskapsinhämtningen"
  3. Stillasittande ökar risken för psykisk ohälsa bland barn
  4. 5 lästips om vikten av fysisk rörelse
  5. Fysisk träning som adhd-behandling undersöks inom BUP
  6. Med lågaffektivt bemötande som ledord
  7. Stor studie på gång om fysisk aktivitet och psykisk hälsa
Annons

Populärt innehåll idag

  1. "Jag är psykolog men hade inte hört talas om PDA tidigare"
  2. Allt mer fokus på samspelet mellan funktion och miljö vid autism och adhd
  3. Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
  4. Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
  5. Så tänker personer med autism om kärleksrelationer
  6. Försäkring vid npf-diagnos – ett snårigt skydd
  7. Jonna Bornemark: ”Samhället behöver bli mer autistiskt”