Nästa artikel
Premium Efter att syokonsulenten hade grusat hans konstnärsdrömmar gick Mikael Sjömilla in i ett mörker. En krokig väg senare blev han Riksteaterns och Cullbergbalettens prisade formgivare. För Special Nest berättar han om konsekvenserna av att få en adhd-diagnos efter 50, och hur den ger honom superkrafter när han ritar.
Det började på 70-talet i bruksorten Lindesberg i Bergslagen. Mikael Sjömilla hade alltid haft svårt med motivationen och att sitta still i klassrummet. De första skolåren försökte han hantera situationen genom att spela klassens clown. På högstadiet tystnade han i stället och var allt mindre närvarande i skolan. – Det enda ljuset i tunneln var bildlektionerna. När jag tecknade gick jag in i en annan värld där jag mådde bra, säger Mikael Sjömilla. I slutet på nian gick han t
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Värt att veta om dyskalkyli – 5 lästips om en relativt okänd diagnos
- ICD-11 på väg till Sverige – vad innebär det?
- Ny förening för pappor till barn med npf: "Viktigt med kontaktnät"
- Samir Badran om adhd-diagnosen: "Jag har problem med struktur i mitt liv"
- Så kan föräldrar hjälpa barn att utmana social ångest
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Diagnosen PDA används trots kritik