Omorganisation av BUP i Stockholm möter kritik

Det var den 4 augusti förra året som Region Stockholm fattade beslutet att omorganisera barn- och ungdomspsykiatrin och slå samman sexton ansvarsområden till nio större områden. I våras påbörjades förändringsarbetet och redan i december stängs PRIMA BUP:s mottagning i Botkyrka. Den nya organisationen har mötts av kritik, bland annat i Läkartidningen, men även av positiva reaktioner. Special Nest har tittat närmare på den nya områdesindelningen för BUP och lyssnat på några röster om konsekvenserna.

– Detta beslut har politikerna tagit för att de tror att det ska bli lättare att rekrytera personal till barn- och ungdomspsykiatrin i Region Stockholm, men det gynnar inte patienterna. Vi som jobbar i utsatta områden vet att vården måste finnas nära barnen och deras familjer, säger Åsa Schlyter, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri och verksamhetschef på PRIMA.

– Det är svårt att säga vilken effekt detta kommer att ha. Idéen är väl att försöka avlasta BUP och skicka fler patienter till primärvården, men jag kan inte se att beslutet utgår från patienternas behov, utan mer från vårdens behov, säger Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och chef för KIND.  

– Omorganisationer är påfrestande och innebär en risk för försämringar för vissa, men det blir förhoppningsvis förbättringar för fler. Så vi är försiktigt positiva till denna förändring av BUP, men vi kan inte förvänta att det går smärtfritt att stänga mottagningar och öppna nya, säger Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention.

BUP:s förändrade områden och uppdrag
För att bättre möta behoven hos barn och ungdomar som behöver hjälp av BUP kommer Stockholm från och med 2023 att anpassa organisationen av barn- och ungdomspsykiatrin, skriver Region Stockholm på sin hemsida. I januari 2023 ska dessa nio ansvarområden* finnas på plats:

• Täby-Arninge: Österåker, Waxholm, Vallentuna, Danderyd, Täby, Lidingö, Östermalm.
• Kista-Sollentuna-Häggvik: Sigtuna, Upplands-Väsby, Sollentuna, Solna.
• Barkarby-Jakobsberg: Upplands Bro, Järfälla, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Sundbyberg.
• Centrala kärnan väst: Ekerö, Bromma, Kungsholmen, Norrmalm, Hässelby-Vällingby.
• Centrala kärnan öst: Värmdö, Nacka, Södermalm.
• Centrala kärnan syd: Hägersten-Älvsjö, Skärholmen, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Skarpnäck.
• Flemingsberg: Botkyrka, Huddinge.
• Haninge: Nynäshamn, Haninge, Tyresö.
• Södertälje: Salem, Nykvarn, Södertälje.

I beslutsunderlaget framgår att den nya områdesindelningen är utformad med utgångspunkt från de geografiska principerna för närsjukvården. Tanken är att vårdgivarna ska samverka med vårdcentralerna i samma områden. Det framgår också att BUP ska ha rimliga förutsättningar att bedriva effektiv specialistvård och att det kan betyda färre mottagningar med större patientunderlag, men med bredare specialistkompetens än idag.

En viktig förändring som nämns i underlaget är att vårdcentralerna ska erbjuda utökade insatser för psykisk hälsa för barn och unga mellan sex och 17 år. De måste kunna erbjuda ”första linjen-vård” för lättare psykisk ohälsa och avsikten är att de ska avlasta BUP: ”Det nya uppdraget innebär att den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin avlastas uppdraget att ta hand om barn med lättare till måttlig psykisk ohälsa och kan fokusera på barn och unga med svårare psykiska problem och sjukdomar”.

Moderatpolitikern Lars Rådén har argumenterat för den nya organisationen i Läkartidningen och menar att större mottagningar kan skapa bättre förutsättningar för att behålla och utveckla personalen. Ett annat argument för förändringen är att en satsning på primärvården, med anställda psykologer på vårdcentralerna, kommer att avlasta BUP.  

Konsekvenserna för barn och unga
Åsa Schlyter är en av grundarna av PRIMA som idag har mottagningar i Botkyrka, Järva och Handen. Hon är mycket kritisk till omorganisationen:

– För det första behöver mottagningarna finns i de områden där det finns en utsatthet och där människor inte gärna söker vård. De här barnens föräldrar har ofta varken bil eller SL-kort och kan inte ta ledigt från jobbet, utan vi måste finnas där de här människorna lever, säger hon.

Hon är också kritisk till en uppdelning i lättare respektive svårare vård och menar att majoriteten av de unga har såväl depression som ångest och en neuropsykiatrisk problematik.

Därför går också de separata adhd-mottagningar, som regionen har föreslagit*, stick i stäv med en kartläggning som talar för en sammanhållen vårdkedja, en kartläggning som vi kommer in på längre fram i denna text.

– Det är en villfarelse att vi inom specialistvården tar hand om de som har lättare psykisk ohälsa, vi har alltid sagt nej till det. Men nu tillkommer det en vårdnivå hos vårdcentralerna, så det kommer inte att innebära någon avlastning för BUP. Dessutom riskerar de nya psykologtjänsterna på vårdcentralerna att dränera BUP på personal, säger Åsa Schlyter.

Problematiken i Region Stockholm handlar om att specialistläkare och psykologer lämnar sina jobb för att de inte trivs, menar Åsa Schlyter. Därför borde beslutsfattarna titta på som får personal att stanna hos PRIMA, även i utsatta områden som Botkyrka och Järva.

– Familjer i utsatta områden är inte så lätta för psykologerna att jobba med och ofta är psykologer inställda på behandling, men det är ett missförstånd att allt kan fixas med terapi. I stället handlar det om att arbeta för att barnen ska få anpassningar i skolan och närmiljön och mötas av kunnig personal. Det är viktigt att veta, säger hon.

En genomgripande analys som inte fick effekt
Under 2018 fick bland andra Karolinska Institutets npf-kompetenscentrum, KIND, i uppdrag av hälso- och sjukvårdsförvaltningen att genomföra en kartläggning av vårdkedjorna för barn och unga med autism eller adhd i regionen. De skulle ta fram förslag för en förbättrad vårdkedja och gjorde också det i en rapport 2020. Bakom rapporten står bland andra KIND-professorn Sven Bölte, som är besviken på den förändring som nu genomförs.

– Det här är inget som vi rekommenderar i rapporten, eller en ganska egendomlig tolkning. Hittills kan jag inte se att någon konkret rekommendation i rapporten har blivit adresserad. De regionpolitiker som jag har pratat med vet inte vad som står i den eller känner inte till den, trots att det var de som gav oss uppdraget, säger Sven Bölte.

Syftet med kartläggningen var att identifiera problem och lyfta fram förbättringsmöjligheter i vårdkedjan. Detta eftersom det råder stora problemen när det gäller exempelvis tillgänglighet, organisation och kvalitet inom vården av autism och adhd i Stockholm.

– Jag kan inte tänka mig att detta blir en förbättring för barn och anhöriga, men jag vet inte om det blir sämre heller. Det finns så många andra strukturella problem som vi har påpekat i rapporten och som skulle behöva ändras för att nå en förbättring, säger Sven Bölte.

Förhoppningar och farhågor
Redan 2019 skrev Sven Bölte och Anki Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention, en debattartikel Dagens Samhälle där de efterlyste en nationell handlingsplan för hur samhällets aktörer kan fånga upp barn med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar, samt ytterligare en artikel i Svenska Dagbladet nyligen tillsammans med flera andra aktörer.

Men varken debattartiklarna eller rapporten blev uppmärksammade, ändå är hon hoppfull:

– Den genomlysning av vårdkedjan som Sven Bölte gjorde utgick från den frustration som föräldrar upplever när de söker stöd för sina barn. Han menar att det är viktigt att hålla ihop stödet från utredning till behandling. Jag hoppas att politikerna läst hans rapport och tagit till sig delarna om att förenkla vårdkedjan och skapa kopplingar till elevhälsa och vårdcentraler. Om det lyckas med den nya områdesindelningen får framtiden utvisa, säger Anki Sandberg.

Att göra en satsning på BUP och att försöka göra det så bra som möjligt har varit ett krav från Riksförbundet Attention, betonar Anki Sandberg. När hon nu lyssnar på de signaler som kommer via medlemmar i Attention Stockholm hör hon att vissa familjer i utsatta områden kan få det besvärligt med längre resvägar, medan andra tycker det är värt resan att få träffa en specialist.

För PRIMA BUP innebär förändringen att mottagningen i Botkyrka stänger i december i år. Deras mottagning i Järva blir kvar, men får ett mer än dubbelt så stort ansvarsområde. Även mottagningen i Handen blir kvar, men med utökat upptagningsområde.

– Jag är säker på att detta är ”kejsarens nya kläder”, en områdesorganisation som bara krånglar till det. BUP borde arbeta på ett effektivare sätt! Bra vård handlar om hur vi tar emot barn och unga på en mottagning och om att låta dem träffa en psykolog och en läkare tillsammans direkt vid nybesök. Sedan bedöma, utreda och behandla det som behövs, men inte ställa på kö, säger Åsa Schlyter.