Nästa artikel
14 procent av gymnasieeleverna i Värmland, eller 1183 personer, sökte under förra året hjälp hos Barn- och ungdomsspsykiatrin, BUP.
Det var en ökning med 140 personer från 2015. Värt att notera är att personer som har sökt hjälp via den så kallade Första linjen, dit ungdomar kan vända sig för att få en initial kontakt med vården, inte är medräknade i statistiken. Maria Unenge Hallerbäck, överläkare på BUP, är oroad över utvecklingen.
– Vi ser en kraftigt ökad psykiatrisk ohälsa bland gymnasieungdomar, säger hon och kopplar ökningen till kraven i skolan.
– Kunskap är väldigt viktigt men vi måste se över till vilket pris. Och just nu känns det som det är ungdomar som betalar priset genom psykisk ohälsa. Och det här handlar inte om psykisk ohälsa hos enskilda individer utan om ett samhällsproblem som vi skapat oss.
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Autismdiagnos blev vändningen: ”Stolt över att jag tog mig igenom de svåra åren”
- Från rastlös i skolan till skyttekung – bandystjärnan om adhd
- Allt längre lista med världskändisar som har npf
- Pandas – en autoimmun sjukdom med neuropsykiatriska symtom
- Så här funkar WISC-testet
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Npf-mamman: "Autismdiagnosen kom som en krasch för mig"