Nästa artikel

  • När känslorna eskalerar och tar över kan vissa personer utveckla ett självskadebeteende i ett försök att hantera känslorna och återta kontrollen. Den som självskadar kan uppleva att det lindrar ångesten.

  • "Hos de som har en mer konstant bristande mentaliseringsförmåga ökar risken att hamna i lägen som man inte kan hantera på ett vettigt sätt", säger Göran Rydén, psykiater och verksamhetschef för Norra Stockholms psykiatri.

Självskadebeteende – ett sätt att hantera outhärdliga känslor

Premium En otrygg anknytning gör det svårare att mentalisera, det vill säga att förstå sig själv och andra utifrån mentala tillstånd. När förmågan att mentalisera bryter samman och känslorna känns ohanterbara kan självskadande vara ett sätt att återta kontrollen. Där kan alla hamna, men för den som redan från början har en bristande mentaliseringsförmåga är steget inte lika långt.

Vår förmåga att försöka förstå oss själva och andra utifrån mentala tillstånd som tankar, känslor, impulser och önskningar kallas mentalisering. I en artikel i tidskriften ”Mellanrummet” beskriver psykologen och psykoterapeuten Per Wallroth hur ett mentaliseringssammanbrott kan leda till självskadande. Processen inleds med en utlösande händelse som får självbilden att hamna i gungning och mentaliseringsförmågan att gå förlorad. Här aktiveras också mer primitiva sätt a

Premium - tillgängligt för prenumeranter

Teckna prenumeration
2017-04-24 03:00
Text: 
Frida Anter
Bild: 
Shutterstock/Per Englund
Kategorier: 
Liv & Hem
Liv & Hem

Liknande innehåll

  1. “Personalen måste ha mycket självkritik och pröva sig fram tills de lyckas”
  2. Nytt psykiatrihus i Stockholm
  3. Lyssnar inte ungdomarna när du vill hjälpa? Så kan du bygga tillit
  4. Detta är mentaliseringsbaserad terapi
  5. Bättre koncentration med brusljud
  6. Visuellt brus hjälper barn som har läs- och skrivsvårigheter
  7. White noise hjälper barn med adhd att fokusera på skoluppgifter
Annons

Populärt innehåll idag

  1. I skuggan av läskrisen – står skrivandet på tur?
  2. Monotropism vid autism – att fokusera djupt istället för brett
  3. "Önskar man kunde förstå vilken stor skillnad DBS kan göra vid OCD"
  4. Johanna Goa lanserar digital vägvisare för föräldrar till barn med npf
  5. Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
  6. Inte vanliga utbrott: Så känner du igen autistisk meltdown/shutdown
  7. Så här funkar WISC-testet