Nästa artikel
Premium När vi skjuter upp sysslor medvetet, trots att det får negativa konsekvenser, kallas det prokrastinering. Och det gäller att vara vaksam. Om det här beteendemönstret tar över för mycket kan det orsaka en hel del onödigt lidande.
De flesta känner nog igen det där med att gärna skjuta upp en svår arbetsuppgift, disken eller storstädningen. Sådant som känns mindre roligt att ta tag i, helt enkelt. Men prokrastinering kallas den här typen av uppskjutarbeteende först då vi medvetet skjuter på en uppgift – trots insikten om att det kommer att få negativa konsekvenser. När prokrastineringen ställer till det i större utsträckning kallas den patologisk och blir ett dysfunktionellt beteendemönster som gör det
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- "Vi behöver samordna oss, vi ska kontakta varandra"
- När samspelet skaver – ur autisters perspektiv
- Värt att veta om dyskalkyli – 5 lästips om en relativt okänd diagnos
- Så här funkar WISC-testet
- Så kommer skolan förändras – hela listan med förslag
- Från lidande till autistiskt välbefinnande – unik forskning om en förbisedd fråga: "Vi är inte vana att prata om positiva sidor"
- "Många autistiska personer ställer frågor som ingen annan ställer"