Motiverande samtal på chatten

Om du frågar en ung person i dag sker ofta en stor del av de dagliga samtalen via sms eller på chattar i olika digitala forum. Det som kan kännas som en konstig samtalsform för en äldre generation är det mest naturliga för den yngre. Men det är inte bara vilken generation man tillhör som avgör om man föredrar chatt framför ett traditionellt samtal där vi sitter öga mot öga med varandra. Vi är alla olika och för en del kan det vara lättare att få fram det man vill säga i skrift än genom muntliga samtal.

– Vi måste alltid ta hänsyn till individuella skillnader. Det är jättebra att ha möjligheten att föreslå för klienter som exempelvis har svårt att komma iväg till mottagningen att vi kan chatta i stället. Det kan vara svårt att påtala sina begränsningar, men om man tar upp chatten som ett alternativ och frågar vad personen föredrar behöver hen inte börja beskriva sina svårigheter, säger Liria Ortiz, psykolog, psykoterapeut samt utbildare och handledare i motiverande samtal (MI).

Hon berättar om ett exempel där polisen använde sig av chattsamtal som metod för att få ungdomar att öppna sig och prata om våld inom familjen.

– När ungdomarna inte ville prata fick de i stället en dator och kunde chatta med en polis som satt i ett annat rum. Då gick det betydligt bättre. Det var en kommunikationsform som ungdomarna var mer bekväma och vana med.

Motiverande samtal vid npf
Liria Ortiz är i dag en av landets främsta experter i samtalsmetoden motiverande samtal, eller motivational interviewing, som ursprungligen kommer från USA. Det är en internationellt spridd metod som bland annat används inom primärvård, psykiatri, skolhälsovård, socialt arbete och kriminalvård. Det kan exempelvis handla om att förändra ett destruktivt beteende, våga prova nya saker eller att hitta struktur i sin vardag.

– Syftet med metoden är att hjälpa personen att hitta motivation att förändra något. I dag används MI främst av socialtjänsten och även inom primärvården när det handlar om livsstilsförändringar, som att sluta röka eller börja motionera.

Klienten och samtalsledaren kommer överens om ett tydligt fokus för samtalet. Den som leder samtalet hjälper sedan klienten att hitta sin egen motivation till förändring och finns där som stöd för att underlätta den processen. Genom att vara en aktiv lyssnare och ställa utforskande frågor blir det lättare för klienten att formulera delmål och mål mot den förändring hen vill åstadkomma.

– När vi jobbar med MI handlar det om att framkalla klientens idéer, visa samarbete och betona att personen bestämmer själv. För att kunna göra det här har vi verktyg som handlar om att bekräfta, reflektera, ställa frågor och sammanfatta.

Förra året kom boken ”Motiverande samtal vid autism och adhd” (Natur & Kultur) som Liria Ortiz har skrivit tillsammans med beteendevetaren Anna Sjölund. De upplevde båda att det fanns ett behov av att anpassa samtalsmetoden för att passa personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer bättre.

– Öppna frågor kan till exempel inte alltid användas. Då kan man i stället ställa slutna frågor eller ge flervalsalternativ. Att reflektera och återspegla det som klienten har sagt är inte heller alltid lämpligt. I stället för reflektioner kan man då sammanfatta det som personen har sagt. Det handlar om att anpassa och förenkla efter klientens behov.

Anpassa chattsamtalet efter person
När samtalsledaren och klienten har kommit överens om att föra det motiverande samtalen på chatten i stället för öga mot öga finns det en del saker som är viktiga att tänka på. När man inte har möjlighet att notera kroppsspråk eller tonläge hos den man möter gäller det exempelvis att vara extra uppmärksam på vilka ordval klienten använder under samtalet.

– Om personen till exempel uttrycker att hen håller med och samtidigt använder ordet men, ”Ja, men...”, brukar det vara ett tecken på att man inte når fram till personen ordentligt.

Innan man börjar chatta rekommenderar Liria Ortiz att samtalsledaren frågar om det är något särskilt klienten tycker att man bör ta extra hänsyn till. Det kan till exempel vara önskemål som att formulera sig i korta meningar. Använd klientens kunskap om sig själv för att underlätta samtalet.

– Fokusera på nyfikenhet om din klient och ert samarbete, snarare än att du som samtalsledare snabbt ska leverera en massa svar. Var uppmärksam på vilka resurser personen har som kan förstärkas. Om hen redan har egna idéer om hur förändringsprocessen kan gå till kan man börja med att fokusera på dem.

Motivation är a och o
Samtalsledaren bör alltså utforska hur motiverad klienten är och att de når varandra innan det är läge att ge råd. Liria Ortiz beskriver det så här: ställ utforskande frågor för att bättre förstå vad svårigheten är utifrån klientens perspektiv, utforska hur motiverad hen är att göra något åt problemet och lyssna på svaret utan att avbryta för snabbt. Det är också viktigt att be om lov innan förslag till lösningar presenteras.

– Om en person med autismspektrumtillstånd exempelvis beskriver en problematisk situation på jobbet som beror på att hen har svårt att kommunicera och göra sig hörd är det vanligt att man börjar ge tips på hur personen ska bete sig. Men då glömmer man bort att först motivera klienten att verkligen vilja göra något åt sin situation. Om personen inte är redo kan det bli så att hen bara säger emot i stället. Det här blir extra viktigt när man chattar och inte ser varandra.

Innan samtalsledaren presenterar sina råd tipsar Liria Ortiz också om att ge en kort sammanfattning av vad klienten har sagt, ”Om jag har förstått dig rätt är ditt problem...”. Om det är en rätt uppfattad problembeskrivning kan man sedan fråga om det är okej att ge några förslag.

– Det kan också vara bra att betona att personen har rätt att bestämma själv, ”Jag kommer att ge dig några förslag nu, men självklart är det du själv som bestämmer om det här passar dig eller inte”. Skriv till exempel att du kommer att presentera tre olika förslag och sen kan ni tillsammans utforska om klienten tror att något av dessa skulle kunna passa.

Som avslutning på chattsamtalet är det bra att stämma av med klienten vad hen tyckte fungerade bra, och mindre bra. Det bidrar också till känslan av delaktighet och att ni är ett team som jobbar tillsammans.

– Ställ gärna frågorna ”Vad fungerade bra i det här samtalet?” och ”Är det något vi skulle ha gjort annorlunda?”, säger Liria Ortiz.