Visuellt npf-hjälpmedel ska underlätta samtal om vardagen

I vardagen uppstår ibland situationer som kan kräva kognitivt stöd kring hur man utför sysslor i hemmet, passar tider eller hanterar sin ekonomi. Att klara av sina dagliga rutiner på egen hand innefattar många skilda delar. När något känns svårt eller komplicerat kan miljön behöva tillrättaläggas och extra praktiskt stöd i hemmet kan behöva sättas in.

"Slippa uppfinna hjulet varje gång"
För att förstå var det åtgärdande stödet krävs behöver själva problemet klarläggas – och dessförinnan komma på tal för att upptäckas. Arbetsterapeuten Elin Pettersson och specialpedagogen Kristin Backman som driver Neuropsykiatrisk support har länge arbetat kliniskt i olika verksamheter. De insåg därför att det i vuxenvärlden saknades kartläggningsmaterial kopplat till neuropsykiatriska funktionsvariationer.

– Det finns en del material för barn och ungdomar, men nästan ingenting för vuxna. Vi kände att det behövdes något som underlättar i samtalet med äldre ungdomar och vuxna med npf. Något som dessutom är enkelt att använda så att man i det personliga mötet slipper uppfinna hjulet varje gång, säger Elin Pettersson.

Målsättningen med Klara Vardag är att personerna själva ska kunna uttrycka tankar, upplevelser och känslor utifrån situationer i sin vardag.

– När detta förenklas bidrar det till att vi kan komma fram till gemensamma lösningar på problem som uppstår. De blir mer delaktiga, vilket i förlängningen förhoppningsvis bidrar till ökad livskvalitet, säger hon.

Skapat för både personer med npf och personal
Elin Pettersson berättar att det lätt kan bli så att de som arbetar professionellt med dessa frågor försöker gissa fram olika lösningar. Detta beror på att de kanske inte alltid får svar på sina frågor, som ett resultat av att personerna inte alltid kan sätta ord på sina tankar för att berätta hur det ligger till.

– Om deras känslor inte lyckas komma fram naturligt i samtalen behövs andra sätt att finna bra lösningar. Med Klara Vardag vill vi att dessa personer känner att de blir lyssnade på, att de får göra sin röst hörd. Det är en drivkraft för oss.

Klara Vardag riktar sig till unga vuxna och vuxna med npf och även personal som möter denna målgrupp. Flexibiliteten i materialet gör att det passar flera sorters verksamheter, allt från boendestöd, dagligverksamhet och gruppbostäder till verksamheter inom psykiatri och rehabilitering. Helt enkelt i alla verksamheter där man för samtal om vardagliga aktiviteter.

– Det är inte heller beroende av yrkeskategori utan materialet är utformat så att vem som helst som möter personen ska ha användning för det.

Självinstruerande och flexibelt
Klara Vardag är självinstruerande, med en överskådlig manual. Tanken är att det i kartongen ska finnas allt. Det enda man behöver komplettera med är en penna. Annars är det bara att börja.

– Att det ska vara smidigt att sätta igång var en förutsättning eftersom vi vill att materialet verkligen ska komma till användning. Det ska inte stå och damma på en hylla, utan det ska komma till gagn för personer med npf. Därför behöver båda parter snabbt kunna förstå och ta sig till hur det fungerar och används.

Materialet är även flexibelt utformat på så vis att man plockar ut det man tycker är viktigt. Antingen görs en hel kartläggning eller kan man välja ut vissa delar som det känns viktigare att prata vidare om.

Konkret diskussion, inte övergripande gissningar
Så hur går processen till i praktiken? Tanken är att materialet placeras på bordet och att man tillsammans fokuserar på och utgår från detta. Samtalet kopplas till Klara Vardag-materialet snarare än man sitter och för en dialog genom att titta varandra i ögonen.

– På underlägget placeras sedan olika kort beroende på vad man anser i en viss fråga. En del handlar om screening och då tar man reda på vad man generellt tycker om de olika områdena i vardagen. Det kan bland annat handla om att personen upplever just morgnar vara en svår del under dagen. Personen får välja bland korten för att berätta om det fungerar väldigt bra, sådär, väldigt dåligt och så vidare.

Denna screening görs sedan med alla områden. Vad som väljs ut prioriterar och väljer man ut tillsammans. Sedan gör man en djupare kartläggning där korten bygger på olika påståenden som man tar ställning till. Även här placerar man ut kort för att visa på huruvida påståendet stämmer in eller inte. När korten med olika påståenden börjar användas skapas successivt en bild av vad det är som gör det svårt på just morgonen. Är det svårt att passa en tid, att komma upp ur sängen eller är valet av vad man ska äta till frukost en utmaning? När problemet satts på pränt så är det enklare att ta ställning till det.

– Utifrån detta kan vi prata om lösningar. Varför är det svårt att äta frukost? Det kan vara att man inte hittar i kylskåpet, att det man vill ha inte finns hemma. När vi gemensamt vet var vi ska börja så kan vi ta nästa steg kring vad vi ska göra åt det. Det blir på en konkret nivå – snarare än övergripande gissningar – kring vad det är som behöver förbättras för att fungera, säger Elin Pettersson.

Konkretiserade tankar skapar grund för problemlösning
Utan individuella samtal kring vad det är som är svårt blir det knepigt för personalen att ge rätt hjälp. Men med detta hjälpmedel kan man plocka fram tankarna och göra dem mer konkreta genom att ta ställning till påståendena. De teoretiska påståenden som Neuropsykiatrisk support har tagit fram bygger på deras tidigare erfarenheter och all den kunskap som de har samlat på sig inom npf genom sina möten och samtal som de har haft.

– I de samtal vi har fört genom åren har vi insett var det kan uppstå svårigheter. Så alla påståenden är där av en anledning – och grundat på något vi har erfarit, säger Elin Pettersson.

För att komma fram till lösningar är det viktigt att kunna prata om det som är svårt, men för att balansera detta så finns en tredje del i Klara Vardag-processen där man fördjupar sig mer i påståendena och även pratar om styrkor och sådant som fungerar bra.

– Denna del består av att man pratar om personens styrkor och hur man kan lyfta och förstärka dem. Även här väljer man utefter en skala kring hur det stämmer eller inte.  Det kan vara påståenden kring hur man är som person; att man är praktisk, ordningsam, ärlig, uthållig, noggrann och sådana egenskaper som man väver in i samtalen.

Större delaktighet med individanpassat upplägg
I varje ask finns dessutom tomma kort på vilka man kan skriva dit egna påståenden och styrkor med whiteboard-penna. Eftersom situationerna och hur de upplevs varierar för olika personer så finns det möjlighet att fylla på med egenvalda alternativ för att individanpassa ytterligare.

– Detta är en del i vår tanke om det flexibla upplägget, så ska man kunna göra materialet till sitt eget, säger Elin Pettersson.

I lådan finns även formulär som man kan använda för att dokumentera och följa upp det man gör. Man kan följa processen och utvärdera hur den förändras över tid. Vilka lösningar ska göras och hur ska de följas upp framöver? Det är personalen och personen själv som sätter upp mål kring vart man är på väg och vad det ska leda till.

– Vill man enbart prata om och följa upp ekonomin så plockar man bara ut den delen. Finns det annat med mycket svårigheter, ja då väljer man att fokusera på det.

Att materialet bidrar till ökad självständighet och livskvalitet är något som användare vittnat om, både personal och personer med npf, berättar Elin Pettersson. Att få möjligheten att uttrycka sina tankar och känslor kring vardagsaktiviteter bidrar till att de kan påverka sitt liv och känna mer kontroll över sin egen situation. En användare med npf beskriver materialet enligt följande:

– Det är lättare att säga vad jag tycker om jag har påståenden att ta ställning till, då är Klara Vardag bra. Personalen som jobbar tillsammans med mig har förstått hur det blir för mig i vardagen!