Beröm på rätt sätt

Alva Appelgren är doktor i Neurovetenskap och disputerade i augusti från Karolinska Institutet i hjärnforskaren Martin Ingvars forskargrupp. Hon är intresserad av hur vi lär oss, vilken kritik och beröm som gör att vi lär oss bättre. Och hur våra förväntningar påverkar om vi orkar fortsätta lära oss någonting svårt. Det här har resulterat i en avhandling som heter Error, praise, action and trait: effects of feedback on cognitive performance and motivation.

– Jag har länge varit intresserad av vad som gör oss motiverade och även att vi påverkas mycket av vår omgivning. Det är av yttersta vikt att förstå detta för att nå bra resultat, tänker jag. Oavsett vad vi tar oss för egentligen, men kanske framförallt i skolan.

Feedback ska anpassas
I forskningen testade Alva Appelgren först prestationen hos vuxna som gjorde en minnesuppgift när de samtidigt fick höra olika ljud som förklarade när de gjorde rätt och fel. Därefter gjordes samma studie hos mellanstadiebarn med vissa tillägg.

– Vi har bland annat undersökt elevernas inställning och motivation före en uppgift. Samt deras tankar om intelligens.

Syftet med studien var att undersöka hur olika typer av feedback påverkar vårt sätt att lära och hur elevernas attityd kan påverka deras uthållighet.

– Jag är intresserad av kopplingen mellan hjärnan, vårt beteende och hur vi lär oss.

Feedback kan vara bra men också dåligt för prestationen beroende på hur den används, menar Alva Appelgren. Därför är det viktigt hur vi anpassar vår feedback utifrån uppgiften.

– Det finns forskning som styrker att vi kan lyckas om vi kämpar, men vi vet nu också att det är viktigt att vi säger saker som ”du valde rätt”, vilket ger bättre effekt än beröm som ”vad smart du är”.

För mycket ljud är negativt
Testningen gick ut på att ungdomar och barn fick göra en minnesuppgift samtidigt som de fick höra olika ljud som förklarade när de gjorde rätt och fel. Alva Appelgren undersökte också elevernas inställning till motivation före uppgifterna och deras tankar kring intelligens. Dessutom gjordes en Magnetröntgen-undersökning där hon analyserade effekten av olika typer av beröm och dess effekt på motivation, stress, prestation och hjärnaktivering.

Resultaten på studien visade att för mycket ljud som symboliserar både rätt och fel svar var negativt för prestationen i minnestesten och övningarna.

– Vi fann även att elever som var motiverade före uppgifterna och tyckte det var värdefullt gjorde fler övningar. Elevernas synsätt på intelligens påverkade också hur många övningar de orkade genomföra. Elever som tänkte på att vara smart som något man kan öva och förändra (ett växande tankesätt) slutförde fler övningar jämfört med elever som tänkte på att vara smart som något man antingen har eller inte (statiskt tankesätt).

Beröm processen
Alva Appelgren menar att det som hon sett i sin doktorsavhandling kan hjälpa lärare och föräldrar att ge beröm på rätt sätt.

– Lärare behöver få hjälp att ge feedback som syftar till att berömma en process och som uppmuntrar elever att kämpa och på så sätt få dem att slutföra sina uppgifter. Det vi får höra i skolan, inställningen till den uppgift vi har framför oss och vad som händer då vi får feedback är faktorer som påverkar vår motivation och koncentration. Det är viktigt att lärare känner till det!