Samsyn på inkludering saknas

Ann-Charlotte Linton har arbetat som speciallärare på gymnasiet i många år, och har nu disputerat med en avhandling om attityder till inkludering i skolan: To include or not to include: Teachers’ social representations of inclusion of students with Asperger syndrome.

Hon har i studien undersökt vilken attityd lärare, skolledare samt personal inom elevhälsan har till inkludering. Totalt deltog 170 lärare, 39 skolledare samt 27 personer från elevhälsan.

Hon kom fram till att många lärares föreställningar kring inkludering av barn med autismspektrumtillstånd, AST, kretsar kring det biologiska och medicinska och att det är individen som har en svårighet. Studien visar att flertalet lärare är mycket positiva till inkludering men riktar fokus på att barnen har en funktionsnedsättning och mer sällan till att den sociala miljön. Resultaten visar också att nyutbildade lärare i högre grad ser skolmiljön som ett medel för att elever med AST bättre ska inkluderas i skolan. De ser också större möjligheter att kunna förändra sitt förhållningssätt.

Inget gemensamt förhållningssätt
I studien framkom att kvinnor pratar om behov och lugn och ro som en väg till inkludering, medan män oftare fokuserar på anpassning av skolmiljön.

Ett annat spännande resultan av Ann-Charlotte Lintons studie är att hon inte fann något tydligt gemensamt förhållningssätt mellan de tre yrkeskategorierna lärare, skolledare och elevhälsa.

– Utan ett tydligt uppsatt mål blir inte inkludering ett gemensamt ansvar och kan inte utvärderas i termer av måluppfyllelse, säger hon till skolporten.se och fortsätter:

– Jag hade förväntat mig en mer positiv och proaktiv attityd från elevhälsan. De besitter ju specialkunskaper och ska ju gå i bräschen, tänker jag.

Ann-Charlotte Linton hoppas att skolpersonal, men även skolpolitiker ska ta del av studien.

– Frågan om inkludering är tydlig i skolans nationella policydokument men jag är inte helt säker på att skolpolitiker på kommunnivå vet hur det ser ut i verkligheten.