Claes Nilholm
Ålder: 59 år
Bor: Uppsala
Familj: Särbo och två barn
Gör: Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala universitet
Fritidsintressen: Läser gärna skönlitteratur, fiskar och renoverar sommarhuset. Umgås med nära och kära.
Läs mer på Claes Nilholms blogg: https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg
Claes Nilholm är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala universitet. Han skriver även en blogg på universitets hemsida där han lyfter fram forskningsartiklar och pedagogiska begrepp som plockas isär och analyseras. Det är en man med många tankar och stort driv som vi möter på ett café i Stockholm.
– Få lusläser ju forskningsartiklar utan man är ibland snabb på att bara läsa rubriken och sedan sätta igång med att implementera något nytt. Att inte vara insatt och kritisk kan få stora konsekvenser, säger han.
"Till viss del fel inriktning"
Claes Nilholm ger ett exempel. Ett tag fanns det forskare som menade att personer med adhd skulle sitta och lyssna på musik medan de arbetade.
– Jag läste de studierna. Det hade ju väldigt liten effekt. Det var också stor inomgruppsvariation och det var på hela taget meningslösa uppgifter man använde i undersökningarna, säger han och tillägger:
– Det är möjligt att man kommit längre med den forskningen nu, men då fanns det många andra arbetssätt som hade betydligt bättre effekter för elever med adhd.
Den pedagogiska forskningen i Sverige har till viss del fel inriktning, menar Claes Nilholm, eftersom den inte tillräckligt ofta kommer ner till klassrumsnivån.
– Vi måste forska mer om det lärarna gör och borde göra, en forskning som ligger i gränslandet mellan pedagogik och didaktik. Det är viktig att en sådan forskning inte isolerar kunskapsuppdraget från skolans breda uppdrag, säger han.
Framhäver RTI-forskningen
Ett exempel på pedagogisk forskning som har intressanta möjligheter för svensk skola är så kallad RTI—forskning. RTI betyder Response to instruction och metoden bygger på att du först och främst ser till att alla elever får undervisning med metoder som är vetenskapligt underbyggda. Claes Nilholm illustrerar resonemanget med ett exempel:
– Enkelt förklarat: Du har 30 elever. 1) Du ser till att alla får undervisning utifrån arbetssätt som visat sig framgångrika i forskningen. 2) De som inte lär sig tas ut till en liten grupp som får intensiv lästräning med speciallärare. Det finns kritik mot det i svensk skola, men det finns också stöd för att det är bra och effektivt. Alla i gruppen lär sig läsa, men inte lille Olle. 3) Då får han ytterligare stöd genom en till en-undervisning. Du säger helt enkelt aldrig att en elev har problem förrän de har fått bästa möjliga undervisning och möjlighet att klara det som hen förväntas klara. Det finns mycket forskning om RTI i USA och i Sverige har bland annat Stefan Gustavson i Linköping forskat kring tillvägagångssättet, säger han.
"Peka inte ut barnet"
Claes Nilholm menar att vi i den svenska skolan ibland väntar för länge med intensiva och effektiva insatser, varefter barnet istället skickas på en utredning och får en diagnos.
– Givetvis finns det elever som har problem och som trots god undervisning möter svårigheter. Jag är inte emot diagnoser och jag vet att det till exempel finns genetik med i detta, men vi måste veta att diagnosen handlar om att eleven verkligen har en funktionsnedsättning. Inte att skolans brist på undervisning och stöd är orsaken till att barnet diagnostiseras med en funktionsnedsättning. Det här blandas ihop idag och det är fel. Vi måste veta med säkerhet vad som är vad och RTI är ett sätt att försöka sortera i detta, säger han.
Du säger alltså att skolan måste skilja på om eleven har en bristande förmåga eller om skolan gör att eleven har en bristande förmåga?
– Ja, just det. Elever får problem för att didaktiken inte är tillräckligt bra. Det här är ju inget absolut. Det finns ju gränsfall också. Men peka inte ut barnet och lägg inte problemet på barnet utan att vi faktiskt vet att det hör hemma där helt enkelt!
Vad tror du om framtiden för RTI-forskningen i Sverige?
– Jag har svårt att uttala mig om det, jag är ju inte själv läsforskare. Jag hoppas att forskningen får ekonomiskt stöd och inte minst att man provar ut modellen i skolorna.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Hon slutade med adhd-medicin: ”Jag har fått bråka med psykiatrin”
- Snart kommer ”krafttag” för bättre studiero i skolan
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Stor succé för npf-guide från Stendahls bil: "Jättehedrande"
- Så här funkar WISC-testet
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor