Hej! Vad man menar med TEACCH på just din sons skola tycker jag att du ska fråga dem om, för min upplevelse är att man ofta inte har det förankrat på skolan. Det kan helt enkelt bli en väckarklocka att faktiskt diskutera i personalgruppen hur man arbetar och varför. Väldigt förenklat kan man säga att TEACCH handlar om en slags helhetssyn på barnets dygn genom bemötande, kommunikation, relation, nyfikenhet för att lära och ett gott samarbete med barnets föräldrar. Visuella stöd är genomgripande i strukturerna kring barnet, en känsla av ett sammanhang och meningsfullhet ska finnas och flexibilitet är av yttersta vikt. Vill du läsa mer om TEACCH så rekommenderar jag att läsa på www.teacch.com. Det jag tror att man rent allmänt inom svensk skola menar med TEACCH-inspirerat är att man använder sig av strukturerad undervisning med visuella scheman och konkret material. Men jag hoppas innerligt också att man i det TEACCH-inspirerade utgår från elevens styrkor, intressen och behov. Att man erbjuder en meningsfull och engagerad skoldag med krav i nivå med vad eleven klarar av. Jag hoppas också att man har en flexibilitet i sin pedagogik och lärandesituation med individen i fokus. Har man det så tycker jag att man kan kalla sig TEACCH-inspirerad.
Inom skolans värld finns det flera olika pedagogikteorier. Montessoripedagogiken är en av dem. Några av grundtankarna med Montessori är att eleverna ska få vistas i en lugn, strukturerad och barnananpassad miljö. Det enskilda barnets behov ska styra verksamheten och barnen har frihet inom ramar. Jag tror säkert att det kan passa vissa elever med npf. I montessoripedagogiken tar man fasta på att barn lär genom lek och att lärandet ska komma från en inre motivation. Utomhusleken ska vara fri och de vuxna är inte alltid en del av barnens lek då man upplever att barnen ska vara fria att springa runt. Just den teorin tänker jag kan krocka med barn som inte automatiskt leker och visar lust att experimentera i lek. Vissa barn med autism leker inte utan att någon lärt dem leka. Därför måste vuxna i barnets närhet vara lyhörda och vaksamma om barnet inte automatiskt visar lust att leka och experimentera så att barnet får stöd i det. Annars finns risken att barnet inte utvecklar de färdigheter man strävar efter. Det jag gillar mest med montessoripedagogiken är det konkreta materialen som jag själv sett många goda exempel på inom verksamheter med elever med npf. Materialen är tydliga och konkreta, vilket passar många elever med npf som har svårt med abstrakt tänkande.
Det är väldigt individuellt vad som passar olika barn med npf. Mitt råd till dig är därför att prata med skolpersonalen och fråga hur de arbetar och varför. Om din son utvecklas, lär och är nöjd i skolan så passar pedagogiken man använder honom. Då är det bara att köra på!
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Snart kommer ”krafttag” för bättre studiero i skolan
- Hon slutade med adhd-medicin: ”Jag har fått bråka med psykiatrin”
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Stor succé för npf-guide från Stendahls bil: "Jättehedrande"
- Så här funkar WISC-testet
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor