Nästa artikel
Premium Den nya diagnosen ARFID handlar om allvarliga ätsvårigheter som inte har med kroppsideal att göra. Samsjuklighet är mer regel än undantag, i en grupp svenska barn med autism uppfyllde 28 procent av dem kriterierna för ARFID, enligt en studie från Göteborgs universitet. Special Nest intervjuar barnläkaren Gudrun Nygren och psykologen Petra Linnsand som har forskat om ARFID bland små barn med autism.
ARFID är en förkortning som kan översättas till undvikande och/eller restriktiva ätsvårigheter. Till skillnad från mer välkända ätstörningar är personen inte fixerad vid kroppen eller vikten. Snart har tio år gått sedan ARFID inkluderades i den välanvända diagnosmanualen DSM-5. Dock finns inte ARFID i diagnossystemet som just nu används i Sverige, ICD-10, vilket möjligen är en bidragande orsak till att diagnosen inte har fått ett särskilt starkt fäste i vårdpersonalens el
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Behandling med bumetanid kan vara fördelaktig för vissa barn med autism – enligt unik svensk studie: "Ett värdefullt framsteg"
- Nytt vårdstöd ska korta adhd-kön till vuxenpsykiatrin
- Ny forskning om svårbedömda grupparbeten – kan blyghet tolkas som okunskap?
- Intryckskänslighet vid autism – 7 intressanta lästips
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Lista: 10 npf-vänliga julklappstips
- Imvi Labs vill förbättra ögonens läsförmåga med VR-teknik