”Emil känner allt som jag känner - fast 10 000 gånger starkare”

– Tack vare Emil är jag en lugnare person och jag tror att jag har mer förståelse för saker och ting. Och i viss mån har jag väl fått bli vuxen snabbare än många andra.

David är 21 år gammal och bor tillsammans med sin mamma. Hans 17-åriga lillebror Emil, som inte längre bor hemma, har atypisk autism och adhd.

– För Emil är det jobbigt när någonting ändras i sista stund eller när det sker någonting oplanerat. Det påverkar honom väldigt mycket emotionellt, säger David.

Brödernas föräldrar bor inte längre tillsammans, men under uppväxtåren lades mycket av familjens fokus på Emil. Främst är det hans aggressiva och våldsamma perioder som har påverkat familjen. 

– Emil varierar jättemycket i energi. Han kan vara väldigt lugn eller väldigt uppspelt. Andra gånger är han irriterad och kan lätt bli arg. När vi växte upp fick han massor av våldsamma utbrott. Han kunde kasta saker, smälla i dörrar, bitas och slåss. Någon gång har vi varit tvungna att ringa polisen, det fanns inga andra alternativ, säger David.

En hjälte
Föräldrarna, och främst deras mamma, har fått lägga mycket av sin tid på enbart Emil. Storebror David har inte fått lika mycket uppmärksamhet och det var svårt att hantera som yngre. I dag ser han annorlunda på situationen.

– Vissa saker har varit jobbiga, som att ha en arg lillebror som tar mycket energi från föräldrarna. Jag har fått hantera en del saker själv och det var ganska svårt att förstå när jag var yngre. När det var som värst var jag för ung för att hjälpa till. Men om jag hade kunnat förstå hur alla i familjen mådde, så hade det inte bara hjälpt dem utan även mig själv. I dag förstår jag till exempel hur jobbigt mamma har haft det och hur mycket hon har kämpat, hon är en sådan hjälte. Men det kunde jag inte se då.

Enligt David har Emil inte fått tillräckligt med hjälp i skolan och han har känt sig omotiverad, vilket har gjort att han varit hemma en hel del från skolan. Deras mamma har fått stanna hemma från jobbet många gånger, för att kunna se efter Emil och allt eftersom han blivit äldre har det skett förändringar.

– Det har blivit en helt ny situation att hantera när det gäller hans utbrott. Det har i och för sig blivit mycket bättre men han har samtidigt blivit både större och starkare, säger David.

Flyttade hemifrån
För bara ett par år sedan insåg familjen att situationen höll på att bli ohållbar och tillsammans bestämde de sig för att låta Emil flytta hemifrån. I dag bor han på ett LSS-boende, som är ett gruppboende. Han bor i ett hus tillsammans med sex stycken andra ungdomar, men har en egen lägenhet och boendet har personal dygnet runt. Varannan helg, under loven och på vissa vardagar kommer han hem. David hälsar på sin bror ungefär varannan helg.

– När vi ses och han är lugn, så är det jättebra. Då vill han oftast spela spel, typ Counter-Strike eller kolla på serier och klipp på Youtube. Ibland sitter vi bara och pratar om saker som har hänt eller går på bio. Emil är också väldigt modig. Han vågar testa saker trots att det inte alltid går så bra. Han älskar till exempel att laga mat och tycker om att experimentera med nya maträtter. Och han har väldigt bra hand om djur. 

Tillvaron stabiliserades
Tack vare av Emil tycker David att han har lättare för att hantera konflikter i dag.

– Att växa upp med Emil har hjälpt mig jättemycket. Jag tycker att jag kan hålla mig lugn i de flesta situationer och jag kan prata runt en konflikt i stället för att bli irriterad. Man lär sig att läsa av situationer och att lösa saker snabbt utan våld.

För familjen ha det lugnat ner sig sedan Emil flyttade hemifrån. Trots att han fortfarande får utbrott så har tillvaron även stabiliserats för Emil.

– Jag tror att han behövde få lite frihet från oss i familjen, samtidigt som han vet att han är väldigt älskad här hemma.

Deras mamma har börjat jobba igen men är fortfarande den som har det yttersta ansvaret för Emil. Hon har nästan daglig kontakt med honom och trots att inte David och Emil hörs lika ofta, så är syskonrelationen stark.

– Jag älskar Emil för den han är, han är så gullig så det stänker om det. Jag tror att han respekterar mig på ett annat sätt, just för att vi är så lika varandra. Det låter klyschigt men jag skulle tro att vi är lika på lika många sätt som vi är olika. Emil känner allt som jag känner - fast 10 000 gånger starkare. Jag kanske inte reagerar likadant som han, men jag kan relatera till hur han känner och det har hjälpt oss båda två, säger David.