Sedan den nya skollagen inträdde 1 juli 2014 har antalet åtgärdsprogram halverats. Det beror på att skolan inte längre behöver upprätta åtgärdsprogram för elever som kräver anpassningar som skolan anser kan utföras inom ramen för den vanliga undervisningen av skolans personal. Det betyder också att det blir betydligt svårare att utvärdera och följa upp insatser eftersom de inte förs in i åtgärdsprogram.
Ansvarig för utredningar kring om elevens svårigheter kan utföras inom ramen av den vanliga undervisningen eller inte är rektorn på skolan. Om eleven är i behov av större insatser och stöd ska åtgärdsprogram upprättas och uppföljas och utvärderas kontinuerligt.
Exempel på insatser vilka utgör särskilda stödåtgärder och kräver upprättande av åtgärdsprogram är: särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, anpassad studiegång eller studiehandledning på modersmål.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Behandling med bumetanid kan vara fördelaktig för vissa barn med autism – enligt unik svensk studie: "Ett värdefullt framsteg"
- Nytt vårdstöd ska korta adhd-kön till vuxenpsykiatrin
- Lista: 10 npf-vänliga julklappstips
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Ny forskning om svårbedömda grupparbeten – kan blyghet tolkas som okunskap?
- ”Ofrivilliga blinkningar är vanligast”
- Så här funkar WISC-testet