Av de ärenden som rör elever med npf handlade 13 procent om flickor och 59 procent om pojkar mellan 2013 och 2015, skriver tidningen Specialpedagogik. Övriga berörde blandade grupper.
För att försöka ta reda på vad den här snedfördelningen beror på har SPSM, i en ännu opublicerad studie, gått igenom flick- respektive pojkärenden. Slutsatsen är att ett stort mörkertal ligger bakom det låga antalet flickärenden, det vill säga flickor som inte upptäcks av sina lärare i skolan.
– Vi upptäckte snart att de flickärenden som kommer till oss är pojklika, det vill säga de rör flickor som är utåtagerande och som påverkar klassen och lärarna i stor utsträckning. Då är läget så pass akut att skolan ber om rådgivning, säger Charlotta Pettersson, projektledare för studien på SPSM, till tidningen Specialpedagogik.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Idol-finalisten Margaux Flavet hyllas för sin öppenhet om autism
- Hon slutade med adhd-medicin: ”Jag har fått bråka med psykiatrin”
- Rustar unga vuxna med npf för arbetslivet: ”Ganska hoppfull på sikt”
- Här ges distansundervisning som särskilt stöd: ”Måste ha rimliga förväntningar och inte tro att detta kommer att lösa allt”
- Så här funkar WISC-testet
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Pandas – en autoimmun sjukdom med neuropsykiatriska symtom