Förändrat skolstöd tas emot med glädje

Regeringen öppnar upp för fler möjligheter att ge barn stöd i undervisningen än vad som sker i dag. Tilläggsbelopp för extraordinärt stöd ska bland annat kunna ges för åtgärder som riktas till barn och elever med stora inlärningssvårigheter. Beloppet ska även kunna betalas ut för insatser i undervisningen. Regeringen vill nämligen förtydliga i skollagen så att tilläggsbelopp blir individuellt bestämt för varje barn och elev.

I den lagrådsremiss som regeringen fattat beslut om föreslås ändringar för att gränsdragningen ska bli tydligare mellan vilken ersättning som ingår i grundbeloppet respektive tilläggsbeloppet.

”Lagstiftningen om tilläggsbelopp för särskilt stöd har varit otydlig och det har medfört att tillämpningen blivit mer restriktiv än vad som varit meningen”, skriver regeringen.

Mindre pengar nu än förr
I dagsläget är det många skolor i landet som inte satsar på elever med särskilda behov eftersom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 1 juni 2012 gav kommuner rätt att neka elever tilläggsbelopp. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i grundskolan har sedan dess fått kraftigt nedskurna stödinsatser i pengar räknat och beroende på i vilken kommun eller stadsdel de bor.

­– Det här är en viktig förändring för några av de mest utsatta eleverna och för skolor som arbetar särskilt med dem. Att investera tidigt så att alla elever, med olika förutsättningar, får en bra skola och de kunskaper de behöver kommer att innebära att stora kostnader besparas både för samhället i stort och för enskilda individer, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

En delseger
Jiang Millington från Föräldranätverket Barn i behov ser regeringens initiativ som en delseger.

­– Jag ser två stora vinster. Regeringens initiativ ogiltigförklarar domen från 2012 som ledde till att kommuner i stor skala upphörde med att betala ut tilläggsbelopp för insatser under lektionstid. Den andra stora vinsten som är ganska sensationell är att regeringen anser att det fortfarande ska finnas särskilda undervisningsgrupper och resursskolor för dem som behöver det. Det har bedrivits kampanj från flera håll om att inkludering ska innebär att alla får undervisning i samma klass. Även Skolinspektionen har tolkat inkludering som att all undervisning ska ske på samma fysiska ställe.

Bland medlemmarna i Barn i behov råder stor optimism även om det finns viss skepsis också.

­– Vi har en del kritik eftersom skrivningen att barnen ska ha stora inlärningssvårigheter är öppen för tolkning, säger Jiang Millington.

 Hon ser positivt på att regeringen gett i uppdrag att se över bestämmelserna kring resursskolor och vilka som ska få driva dem. I dagsläget är det olagligt för kommuner att driva resursskolor, de som finns är friskolor. Utredningen ska lämna sina förslag senast den 1 oktober 2016.