För snart tre år sedan, i juli 2014, ändrades skollagen så att den elev som riskerade att inte uppnå kunskapskraven skulle få stöd snabbare i form av extra anpassningar i undervisningen. Detta utan att det ställdes krav om formella beslut och upprättade åtgärdsprogram. Den här förändringen skulle också innebära att lärarnas arbetsbörda med dokumentation minskade.
Men nu visar en undersökningen som Skop har gjort på uppdrag av Lärarnas tidning att dessa mål inte har uppfyllts. Skop har intervjuat 1 000 grundskollärare och av dem anser bara 5 procent att deras arbetsbelastning har minskat sedan lagändringen. I stället anser drygt 4 av 10 att den har ökat.
Undersökningen visar också att drygt 7 av 10 grundskollärare menar att de inte har tilräckliga resurser för att hjälpa eleverna med det de skulle behöva. Andra saker som lärarna uppger är att lagändringen har medfört mer ansvar på den enskilde lärare, mer förberedelse, föräldrar som ställer ökade krav, fler möten, mer dokumentation och administration.
Skolinspektionens kvalitetsgranskning av 15 grundskolor i Sverige från förra året bekräftar den här bilden. Där framkom att eleverna sällan fick de extra anpassningar de behövde, bara var fjärde elev fick de insatser som de var i behov av.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Kärlek på samma frekvens – därför väljer autister ofta varandra
- Adhd och överrörlighet – slump eller samband?
- Sommarläsning del 3: Underkänslig för sinnesintryck
- Vanliga relationsproblem vid autism – och hur ni löser dem
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Tidigare stöd för barn med autism – nytt arbetssätt ger goda resultat i Angered: "Minskar glappet mellan olika instanser"
- Så här funkar WISC-testet