För snart tre år sedan, i juli 2014, ändrades skollagen så att den elev som riskerade att inte uppnå kunskapskraven skulle få stöd snabbare i form av extra anpassningar i undervisningen. Detta utan att det ställdes krav om formella beslut och upprättade åtgärdsprogram. Den här förändringen skulle också innebära att lärarnas arbetsbörda med dokumentation minskade.
Men nu visar en undersökningen som Skop har gjort på uppdrag av Lärarnas tidning att dessa mål inte har uppfyllts. Skop har intervjuat 1 000 grundskollärare och av dem anser bara 5 procent att deras arbetsbelastning har minskat sedan lagändringen. I stället anser drygt 4 av 10 att den har ökat.
Undersökningen visar också att drygt 7 av 10 grundskollärare menar att de inte har tilräckliga resurser för att hjälpa eleverna med det de skulle behöva. Andra saker som lärarna uppger är att lagändringen har medfört mer ansvar på den enskilde lärare, mer förberedelse, föräldrar som ställer ökade krav, fler möten, mer dokumentation och administration.
Skolinspektionens kvalitetsgranskning av 15 grundskolor i Sverige från förra året bekräftar den här bilden. Där framkom att eleverna sällan fick de extra anpassningar de behövde, bara var fjärde elev fick de insatser som de var i behov av.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Hon slutade med adhd-medicin: ”Jag har fått bråka med psykiatrin”
- Snart kommer ”krafttag” för bättre studiero i skolan
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Stor succé för npf-guide från Stendahls bil: "Jättehedrande"
- Så här funkar WISC-testet
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor