Ny bok om differentierad undervisning och lektionsdesign

Helena Wallberg har gedigen erfarenhet av skolvärlden. Hon började som gymnasielärare, vidareutbildade sig till specialpedagog och har jobbat på Skolverket. Nu arbetar hon med handledning, utbildning och specialiserade konsultuppdrag till skolor, huvudmän och kommuner. Hon har även publicerat flera böcker om bedömning, betygsättning och utvärderande samtal samt driver en blogg där hon skriver om sina erfarenheter och tankar om skolans och lärarnas uppdrag.

– Ibland säger man att lärarens arbete är ett hantverk, men jag skulle snarare säga att det är ett analysarbete. Vi som jobbar med elever behöver vara mer analytiska och verkligen undersöka vad som händer i klassrummet. Vad beror någonting på? Hur ska vi lösa det? Och det tycker jag att min nya bok uppmuntrar till, säger Helena Wallberg till Special Nest.

“Alla ska kunna delta och äta vid samma bord”
Helena Wallberg säger att lärare som arbetar med stora klasser kämpar med ett dubbelt uppdrag, vilket också medför ett dilemma: att se individen men i ett kollektivt sammanhang, att hjälpa eleverna med enskilda behov men ändå ha undervisning i grupp. Differentierad undervisning är när man som lärare erbjuder olika uppgifter och lektionsaktiviteter till eleverna för att förstå, träna, bearbeta och visa på kunskaper. Att differentiera uppgifter och aktiviteter i undervisningen är ett sätt att möta individuella behov och förutsättningar utan att göra det separat med var och en av eleverna.

Helena Wallberg illustrerar sitt resonemang genom att jämföra med en måltid som ska avnjutas tillsammans. Kocken vet att en person inte tål gluten, att en annan inte tål laktos och att en tredje person är vegan. Dessutom finns förmodligen de som inte äter fläskkött och de som inte gillar lever. Kocken måste ta hänsyn till de olika behoven i val av recept, råvaror och presentation.

– Alla ska kunna delta och äta vid samma bord. De flesta rätterna ska fungera för alla men några rätter kan väljas som ett smörgåsbord. Skolans uppdrag är att undervisa elever i grupp. Det tycker jag inte bara handlar om ekonomiska behov, det är faktiskt så att eleverna utvecklas när de är tillsammans. Lösningen är inte att man sätter en lärare på varje elev, säger hon.

Hur resonerar du kring elever i behov av särskilt stöd och elever med diagnoser?

– En diagnos kan vara ett bra verktyg för att få förståelse för hur en elev fungerar, men det viktiga är hur lärarna använder diagnosen. Om diagnosen blir ett konstaterande att “här är det fel och för svårt” och att lärarens tankar direkt går till ”att eleven behöver vara någon annanstans”, då anser jag att pedagogernas professionsutveckling har stannat upp.

Skolan sätter för stort fokus på elevers olikheter, olika behov och problembeteenden, enligt henne.

– När man bara fokuserar på problemen är det lätt att man inte ser möjligheterna.

“Saknas balans mellan teori och praktik”
Helena Wallberg vill ersätta ordet lektionsplanering med lektionsdesign. Planering för tankarna till en färdig produkt som eleverna ska ta emot. Design, å andra sidan, sätter processen i centrum och kan leda till insikten att en lektion bör omfatta mycket mer än bara innehåll och uppgifter kopplade till kursplaner.

–  Att planera en lektion innebär flera moment, och det är många lärare som inte har fått med sig den kunskapen. Min upplevelse är att många lärare efterfrågar hur man faktiskt utformar en undervisning. Det jag hör från lärarstudenter är att det under utbildningen är ett stort fokus på teorier och utvecklingsvetenskap, som i och för sig är viktigt, men att de ibland upplever att det saknas en balans mellan teori och praktik, säger Helena Wallberg.

“Få med elevens behov på grupp- och organisationsnivå”
Helena Wallberg leder - tillsammans med skolbloggaren Maja Lindqvist som på nätet är känd under under namnet Specmaja - en kurs i hur man som lärare kan utreda elevers skolsituationer med fokus på om de är i behov av särskilt stöd. Det är en handfast kurs som utgår från olika fallbeskrivningar.

– Man får bland annat lära sig en modell för hur man kartlägger och analyserar det material man samlar in. Modellen är synlig och visuell och vår tanke är att man inte bara ska snurra in i elevens enskilda behov, utan också få med elevens behov på grupp- och organisationsnivå.

Det är viktigt att tänka på hur åtgärdsprogrammen utformas för att de ska beskriva exakt vad eleven behöver stöd i. Det räcker inte bara med att generellt konstatera att eleven inte når kunskapsmålen.

– Som lärare måste man kunna förklara vad man menar när man säger att eleven inte når målen. Vilka delar av kunskapskraven klarar inte eleven? Hur har man tränat för att nå dessa? Vad beror det på, är det kunskapsluckor eller behov av mer struktur?

Boken ska bidra till ett gemensamt språk
Utmaningen med att skriva boken var inte bara att den skulle vara fylld med praktiska tips och exempel utan att den också skulle knyta an till olika pedagogiska teorier, berättar Helena Wallberg. 

– Jag hoppas att boken kan bli något man läser ihop i arbetslaget för att diskutera hur man praktiskt arbetar på lektioner och vad som händer i klassrummet. På det viset kan man få ett gemensamt språk, till exempel kring vad man som lärare menar med avslut på lektionerna.