Autismens historia del 1: Hans Asperger

”Det förefaller som om en smula autism är nödvändig för att man ska nå framgång inom vetenskapen eller konsten. För att bli framgångsrik kan det vara nödvändigt att kunna vända sig bort från den vanliga världen, bort från det enbart praktiska, och ha förmågan att betrakta ett ämne på ett originellt sätt, att trampa upp nya stigar och kanalisera hela sin förmåga på sin specialitet.” Hans Asperger, 1979*

Den österrikiske barnläkaren Hans Asperger, född 1906, gav namn åt diagnosen Aspergers syndrom, men det fick han själv aldrig reda på. Först efter hans död översattes hans texter till engelska och fick större spridning utanför Österrike.

Onåbar och intensivt intresserad av tyska
Hans Asperger var den älste av två bröder i en lantbrukarfamilj. Han ska ha varit språkligt begåvad och redan som mycket ung ofta citerat Österrikes nationalpoet Franz Grillparzer i skolan.

En av hans döttrar, barnpsykiatern Maria Asperger-Felder, har i en intervju beskrivit sin far som ”distanserad, onåbar, märkligt och intensivt intresserad av det tyska språket, ständigt upptagen av citat, välmenande men med en tendens till utbrott om någon skämtade med honom. Isolerad från familjen och utan egentligt intresse för umgänge. Han gick alltid och lade sig mycket tidigt. Han var vänsterhänt och motoriskt synnerligen oskicklig, men älskade trots detta att vistas i skog, mark och bergsterräng.”**

Flera forskare inom neuropsykiatrin menar att Asperger själv kan ha haft det syndrom som senare fick hans namn.

Små professorer
Hans Asperger doktorerade i medicin vid universitetet i Wien 1931. Året därpå tog han över ledningen av den specialpedagogiska avdelningen på universitetets barnklinik, och senare blev han klinikchef. Asperger hade ett stort intresse för barn med personlighetsstörningar och använde nästan bara pedagogiska metoder som behandling. Barnen som kom till kliniken hade avvikande beteende och svårigheter att interagera socialt. Många av barnen hade uppförandeproblem och hade blivit utkastade från skolan.

1944 publicerade han en artikel med rubriken ’Die Autistischen Psychopaten im Kindesalter’. Det kan i dag översättas till ’autistisk personlighetsstörning hos barn’. Artikeln kom senare att ligga till grund för diagnoskriterierna för Aspergers syndrom.

Asperger beskrev barn som hade problem med kommunikation, socialt samspel och förmågan att hantera känslor. De hade en försenad social utveckling, svårt att få vänner och blev ofta mobbade. Barnen hade svårt att tolka icke-verbala uttryck och läsa andras känslor. Asperger kallade dem ”små professorer” för att de gärna förde långa ensidiga och detaljerade samtal om sina specialintressen.

Ovanliga barn är inte nödvändigtvis underlägsna
Aspergers beskrivning liknade den som den ryska neurologen Eva Ssucharewa hade publicerat 1926, men det visste troligen inte Asperger. Inte heller tycks han ha känt till att den amerikanske barnpsykiatern Leo Kanner publicerat sin beskrivning av infantil autism 1943.

Värt att nämna är att Asperger under nazisternas ockupation av Österrike modigt opponerade sig mot en ny lag som skulle förhindra att barn med ärftliga sjukdomar föddes. Asperger försvarade de autistiska barnens plats i samhället och argumenterade för att ovanliga barn inte nödvändigtvis är underlägsna.

Asperger skrev och föreläste nästan bara på tyska. Efter andra världskriget stod tyskan lågt i popularitet och Asperger själv hade inget intresse av att resa eller att sprida sina kunskaper utanför Österrike.

Aspergers numera borttagen
Aspergers artikel från 1944 översattes till engelska först 1981, och den brittiske psykiatern och autismexperten Lorna Wing använde samma år begreppet Aspergers syndrom. I slutet av 80-talet och början av 90-talet började Asperger syndrom användas som diagnos i Europa och 1994 i Amerika.

Hans Asperger blev professor emeritus 1977. Han skrev 359 arbeten under sitt arbetsliv, de flesta om autistiska personlighetsstörningar, och höll sin sista föreläsning bara sex dagar före sin död 1980. Han var gift och hade fem barn.

I dag används inte längre Aspergers syndrom som enskild diagnos. Autism och Aspergers har slagits ihop och kallas autismspektrumsyndrom.