Autismens historia: Eric Schopler

TEACCH står för Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children; ett amerikanskt habiliteringsprogram som riktar sig till personer med autism och som på svenska brukar kallas för tydliggörande pedagogik. Det är en modell, eller ett förhållningssätt som kan användas med alla som har autism, från små barn på tidig utvecklingsnivå till vuxna människor på professorsnivå. Den första grunden till det som kom att bli TEACCH lades 1966 av Eric Schopler som blev intresserad av autism när han som student hörde Bruno Bettelheim, professor i psykologi, berätta om att autism orsakas av känslokalla föräldrar och att en del i behandlingen vid autism därför borde vara att skilja barnen från sina föräldrar.

Viktigt med visuell struktur
Eric Schopler hade viss erfarenhet av praktiskt arbete inom autismområdet och trodde inte på Bettelheims idéer vare sig när det gällde orsaker eller behandling, och han såg vilka negativa konsekvenser de fick för både barn och föräldrar. Schopler bestämde sig då för att studera andra möjliga orsaker till autism, och mellan åren 1965 till 1971 gjorde han tre forskningsstudier där han visade att beteendet vid autism kan förklaras av en specifik perceptuell och kognitiv stil. Vidare konstaterade han att föräldrar inte orsakar sina barns autism och att de precis som andra föräldrar är bra på att se sina egna barns behov och att bedöma deras utvecklingsnivå.

Studierna visade också att de flesta barn med autism förstår visuell information bättre än auditiv. Schoplers slutsats blev att bästa sättet att stödja barn med autism i deras utveckling är genom en undervisning som bygger på visuell struktur och som sker i samarbete mellan föräldrar och personal.

– Det finns ett glapp mellan vad som händer i teorin och praktiken. Det går därför inte att förstå autism utifrån bara teoretiska kunskaper och forskning. När man involverar föräldrarna och använder dem som en del av forskningsmaterialet så krymper glappet och det byggs en bro mellan teori och praktik, har Eric Schopler själv sagt.

Sex grundläggande frågor
Genom att involvera föräldrarna och göra dem till medarbetare fick han snabbt stöd från föräldrar i North Carolina där han var verksam. Bobo Warren, mamma till ett barn med autism, beskriver Schopler som en hjälte. “He enpowered me, he gave me a voice” (Han gav mig styrka, han gav mig en röst) säger hon i en hyllningsfilm till Eric Schopler som Larry Gardner har publicerat på Youtube.

I samma film uttalar sig Catherine Lord, professor vid University of Michigan: “Min erfarenhet av Teacch och att lära känna Eric har förändrat nästan allt jag gör både kliniskt och i in forskning. Sättet jag bemöter familjer och barn, och sättet jag kopplar samma forskning och kliniskt arbete är radikalt annorlunda tack vare allt jag lärt mig från Eric Schopler”.

En viktig del av TEACCH är det som kallas autismkulturen. Det handlar om att förstå hur personer med autism tänker, kommunicerar och beter sig och att kunna vara en tolk och överbrygga skillnader mellan andra kulturer och autismkulturen. Genom struktur och visuella hjälpmedel ska eleverna få möjlighet att utveckla optimal självständighet. Man utgår från sex frågor som ska besvaras:

• Var ska jag vara?
• Vad ska jag göra?
• Hur mycket ska jag göra?
• Hur länge ska jag hålla på?
• Vem ska jag vara med?
• Vad ska jag göra sen?

Från North Carolina och de lärcenter som startades där på 70-talet spred sig Eric Schoplers tankar snabbt inom USA och vidare. Runt om i världen finns idag metoder och pedagogiska sätt som bygger på, eller är inspirerade av TEACCH. Det är ett evidensbaserat arbetssätt med syfte att maximera den enskilde individens livskvalité, och förmåga att att delta i samhällslivet på ett så meningsfullt och självständigt sätt som möjligt.